Den är mörk och kall, och piskas konstant av hårda vindar. På Neptunus blåser de kraftigaste vindar man hittills uppmätt någonstans i universum, över 2 000 km i timmen, vilket är snabbare än ljudets hastighet. Neptunus är mer än 30 gånger så långt från solen som jorden, och är inte synlig för blotta ögat.
Ett år på Neptunus motsvarar 165 år här på jorden. Planeten upptäcktes år 1846 genom matematiska uträkningar om solsystemets uppbyggnad, som visade att det borde finnas en planet till bortom Uranus. Eftersom ett år på Neptunus tar så lång tid har planeten bara hunnit med ett varv kring solen sedan den upptäcktes, och är sedan 2011 inne på sitt andra varv.
Visste du att den enda närbilden vi har av Neptunus togs för 33 år sedan?
Forskarna vet egentligen väldigt lite om Neptunus och dess tvilling Uranus. De två planeterna är enorma, bara Saturnus och Jupiter är större, men deras långa avstånd från solen har gjort det svårt att studera dem. Endast en rymdsond har flugit förbi planeterna, och närbilderna från förbiflygningen används fortfarande.
Sonden som tog närbilderna av Uranus och Neptunus hette Voyager 2. Den utvecklades och byggdes av NASA, och lämnade jorden år 1977 med syfte att studera Jupiter och Saturnus på nära håll. Men ganska kort efter avfärd bestämde man att sonden skulle fortsätta utåt till solsystemets utkanter.
Voyagerprogrammet består av två likadana farkoster, Voyager 1 och 2. De sändes upp strax efter varandra men på lite olika vägar. Voyager 1 fokuserade på att studera Jupiter, Saturnus och Saturnus största måne Titan. Voyager 2 skulle därtill ta vägen förbi Uranus och Neptunus efter att den lämnat Jupiter och Saturnus bakom sig. År 1986 passerade Voyager 2 Uranus, och därefter Neptunus år 1989. Fotografierna Voyager 2 tog är de enda närbilderna vi har av solsystemets två yttersta planeter.
Voyager 1 och 2 är fascinerande nog aktiva än idag. Efter att ha slutfört sina huvuduppdrag har sonderna fortsatt ut i universum i en hastighet av ungefär 15 kilometer i sekunden. År 2012 respektive 2018 kunde man konstatera att de två sonderna tagit sig så långt bort från solen att de befann sig i den interstellära rymden, det vill säga i området dit solvinden inte når. Det kommer dock dröja minst 14 000 år innan sonderna tar sig utanför solsystemet, om man med solsystemet menar den del av rymden som påverkas av solens enorma gravitation.
