Sveriges nya astronaut

I början av januari 2024 blev Marcus Wandt tredje svensk i rymden då han reste till den internationella rymdstationen för att bedriva forskning i tyngdlöshet. Resan var ett samarbete mellan Rymdstyrelsen, den europeiska rymdorganisationen ESA, de amerikanska rymdföretagen Axiom Space och Space X samt den amerikanska rymdmyndigheten NASA.
Marcus Wandt i en träningskapsel
Axiom Space
Marcus Wandt.
´
Publicerad
2023-06-16
Dela artikel:

Marcus Wandt är 42 år gammal. Född i Mora men uppvuxen på Hammarö utanför Karlstad i Värmland. Nu bosatt i Linköping med fru och barn. Han valdes i november 2022 ut bland över 22 500 sökande till en ny Europeisk astronautgrupp om totalt 17 lyckliga uttagna. Marcus Wandt är utbildad elektroteknikingenjör på Chalmers tekniska högskola och har också genomgått officersprogrammet på Militärhögskolan Karlberg. Han är utbildad stridspilot i både Sverige och i USA och har arbetat som stridspilot inom Försvarsmakten. När Marcus Wandt inte är astronaut arbetar han som innovationschef på Saab.

Axiom Mission 3

I januari 2024 reste Marcus till den internationella rymdstationen inom uppdraget Axiom Mission 3 (Ax-3). Det är det amerikanska rymdföretaget Axiom Space som arrangerar resan genom ett samarbete med den amerikanska rymdstyrelsen NASA, rymdföretaget SpaceX och den europeiska rymdorganisationen ESA. Besättningen bestod, förutom Marcus, av uppdragsspecialist och befälhavare Michael López-Alegría, pilot Walter Villadei, överste i det italienska flygvapnet samt uppdragsspecialisten Alper Gezeravci från Turkiet.

På hemmaplan har Marcus Wandts resa möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från Utbildningsdepartementet, Rymdstyrelsen, Försvaret, Svenska rymdaktiebolaget (SSC), Saab och industrigruppen FAM.

Europas första projektastronaut

När Marcus Wandt fick möjligheten att åka till rymden inom Ax-3 gick han från reservastronaut till att bli projektanställd astronaut inom ESA. Det är första gången ESA samarbetar med ett kommersiellt företag för att få sina astronauter ut i rymden och syftet är att genomföra svensk och europeisk forskning ombord på den internationella rymdstationen. Under 2023 utbildades Marcus Wandt i rekordfart för att uppnå de krav och certifieringar som hans övriga europeiska astronautkollegor får under sin ordinarie utbildning som vanligtvis omfattar två års träning på heltid.

Marcus Wandts uppdrag kallas inom ESA för Muninn, som anspelar på en av guden Odens två korpar i den nordiska mytologin. Under resan var den danska ESA astronauten Andreas Mogensen befälhavare på rymdstationen dit han reste i slutet av augusti. Mogensens uppdrag kallas inom ESA för Huginn som var Odens andra korp. Tillsammans genomförde de två nordiska astronauterna en mängd europeiska och nationella experiment kopplade till en rad olika forskargrupper, däribland svenska.

SpaceX och NASA skötte det praktiska

Det är SpaceX och deras raket Falcon 9 med tillhörande Dragon-kapsel som sände upp Ax-3-besättningen till den internationella rymdstationen från NASA:s Kennedy Space Center i Florida, USA. 

SpaceX bärraket och kapsel är den officiella ersättaren till de tidigare rymdfärjorna och företaget har sedan 2011 kontrakt med NASA för att genomföra bemannade resor till den internationell rymdstationen. 

Bilder och annat

Muninn fotoalbum

ESA Exploration bloghttps://blogs.esa.int/exploration/?s=marcus+wandt

Marcus Wandt X: https://twitter.com/astro_marcus

Marcus Wandt Instagramhttps://www.instagram.com/esaastro_marcus/ 

Axiom Space: https://www.axiomspace.com/

Marcus Wandt tar blodprov
ESA

Forskning i tyngdlöshet

Under sin tid på ISS deltog Marcus Wandt i ungefär 20 europeiska experiment. Utöver dessa genomförde han två svenska experiment under sina två veckor på den internationella rymdstationen.

Orbital Architecture: Detta experiment leddes från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och syftade att undersöka hur människors fysiska och mentala välbefinnande påverkas av att leva i extrema och begränsade miljöer. Forskarna analyserade Marcus Wandts stress, kognitiva prestanda, hjärtaktivitet och rörelser för att förstå hur rymdmiljöns design påverkar astronauternas tankeförmåga och stressnivåer.

Denna forskning är viktig eftersom den kan ge oss kunskap om hur man med hjälp av design kan minska stress och öka astronauternas kognitiva förmåga i rymden. Resultaten kan inte bara bidra till en bättre livsmiljö för framtida astronauter, utan de kan även överföras till extrema miljöer på jorden, till exempel ubåtar, arktiska forskningsstationer och offshore-plattformar.

Memo BC: I detta experiment placerade Marcus Wandt neurala stamceller i ICE Cubes-anläggningen på Europas Columbus-modul för att övervaka förändringar i deras cellstrukturer och genuttryck. Forskarna tror att denna typ av celler kan bidra till att andra celler överlever efter att ha utsatts för mikrogravitation.

Denna forskning är viktig eftersom den kan hjälpa oss att förstå hur mikrogravitation påverkar stamceller och hur denna kunskap kan användas för medicinska ändamål. Tidigare experiment med stamceller som skickats upp i rymden med sondraketer har visat att de får större kapacitet att dela sig och utvecklas till mogna celler än de har under normala förhållanden på jorden.
Marcus Wandt agerade även som studieobjekt inom medicinsk forskning under sin rymdfärd. Prover togs och tester gjordes före uppsändningen, under rymdfärden och efter återkomsten till jorden för att se hur hans kropp påverkades av vistelsen i rymden. Denna data är viktig eftersom det bara är runt 300 personer som har varit i omloppsbana i rymden under mer än åtta dagar, och det är då de flesta förändringarna i kroppen sker.

Genom att förstå hur tyngdlöshet påverkar kroppen kan vi hitta medicinska lösningar på jorden, till exempel sätt att motverka benskörhet och lära oss mer om kroppens åldrande.