Bloggen - Solsystemet

Häng med till Mars!

Mars, vår närmaste grannplanet, har fascinerat människor i århundraden. Med sin tunna atmosfär, röda yta och spår av forntida floder och sjöar är den en plats som en gång kan ha haft förutsättningar för liv.
Bild från Mars yta
NASA/JPL
Bild tagen från Mars yta av Perseverance i maj 2024.
Ämnen:
´
Publicerad
2025-03-14
Dela artikel:

Idag är Mars en kall och torr ökenvärld där temperaturen kan skifta mellan 20°C en solig dag vid ekvatorn och så lite som -150°C på natten. Trots de ogästvänliga förhållandena har vi i årtionden skickat rymdsonder, landare och rovers för att utforska dess yta och söka efter ledtrådar om planetens historia.

Varför är Mars en torr och kall planet idag?

Tidigare i sin historia hade Mars en mycket tjockare atmosfär, troligen med ett tryck som var tillräckligt för att upprätthålla flytande vatten på ytan. Det kommer hela tiden nya bevis på att stora hav en gång täckt upp till en tredjedel av planetens yta, och floder mejslade ut dalgångar som vi fortfarande kan se idag.

Forskare tror att planeten genomgick dramatiska klimatförändringar för flera miljarder år sedan, vilket ledde till att den förlorade sin atmosfär och därefter sitt vatten. En viktig faktor till varför det blev så är att Mars, till skillnad från jorden, saknar ett globalt magnetfält. Utan detta skydd kunde solvinden gradvis blåsa bort planetens atmosfär ut i rymden. När Mars först bildades hade den ett starkt magnetfält, men efter att planetens kärna svalnade och därmed stelnade slutade magnetfältet att genereras.

När atmosfären blev tunnare minskade även växthuseffekten, vilket gjorde planeten allt kallare. Detta resulterade i att flytande vatten antingen frös till is i underjorden eller förångades och förlorades till rymden. Idag återstår endast små mängder vatten i form av is vid polerna och under ytan. De torra flodbäddarna och de mineraler som endast bildas i närvaro av vatten ger dock starka bevis för att Mars en gång var en varm och våt planet, kanske till och med beboelig.

Varför undersöker vi Mars?

Marsforskningen handlar om att förstå planetens historia, dess geologi och möjligheten till liv. Genom att studera Mars kan vi dra paralleller till jorden och lära oss mer om vår egen planets utveckling. Ett av de viktigaste målen är att fastställa om Mars en gång hyste liv. Forskare letar efter biosignaturer, det vill säga kemiska spår som kan tyda på att mikrobiellt liv funnits på planeten. Dessutom undersöks planetens resurser, som vattenis, för att möjliggöra framtida mänskliga bosättningar. Utforskningen av Mars ger också insikter i hur vi kan överleva i extrema miljöer, vilket är avgörande för framtida rymduppdrag längre ut i solsystemet.

Perseverance och Ingenuity självporträtt
NASA/JPL-Caltech/MSSS

Perseverance och Ingenuity självporträtt.

Vägen till Mars: Från Viking till Perseverance

Utforskningen av Mars började på allvar med de amerikanska Viking-landarna på 1970-talet. Sedan dess har ett flertal uppdrag skickats till planeten, både i omloppsbana och på ytan. Sex rovers har rullat över Mars yta, inklusive Sojourner, Spirit, Opportunity, Curiosity och Perseverance. Dessa robotbilar har gett oss en djupare förståelse för Mars geologi och dess tidigare klimat.

Den senaste rovern, Perseverance, landade i Jezero-kratern i februari 2021 och har sedan dess samlat in stenprover som kan innehålla spår av forntida liv. Med sin lilla helikopter Ingenuity har den även genomfört de första flygningarna på en annan planet. En av de mest spännande upptäckterna är förekomsten av organiska molekyler, vilket kan vara en indikation på att liv en gång existerade på Mars.

Nästa steg: Bemannade uppdrag till Mars

Att skicka människor till Mars har länge varit en dröm för forskare och visionärer. NASA planerar att inom 20 år genomföra en bemannad resa till Mars som en del av Artemis-programmet, där månen fungerar som en mellanlandning för att testa teknologi och livsuppehållande system.

En av de största utmaningarna med en bemannad resa är restiden, som idag beräknas ta cirka nio månader enkel väg, beroende på planeternas position i sina banor. Under vissa gynnsamma uppskjutningsfönster kan restiden kortas något, medan andra omloppsförhållanden kan göra resan längre. Forskare arbetar på att utveckla kärndrivna rymdfarkoster som kan korta ner resan till så lite som 45 dagar, men den teknologin är långt i framtiden. Dessutom måste astronauterna skyddas mot kosmisk strålning och hitta sätt att producera syre och vatten på Mars yta för att kunna överleva längre vistelser.

En ny era av Marsforskning

Mars har varit ett mysterium för oss i århundraden, men tack vare moderna rymdsonder och rovers har vi idag en mycket bättre förståelse för planeten. Genom att studera Mars kan vi inte bara lära oss mer om planetens egen historia, utan också dra paralleller till jordens utveckling och framtid. Till exempel kan den dramatiska förlusten av Mars atmosfär ge insikter i hur klimatförändringar kan påverka vår egen planet i ett långsiktigt perspektiv. Med teknologiska framsteg och ambitiösa planer för bemannade uppdrag står vi nu vid gränsen till en ny era av Marsutforskning. Kanske kommer de första människorna att sätta sin fot på den röda planeten inom vår livstid och kanske kommer de att hitta svaret på frågan om vi verkligen är ensamma i universum.

Text Kosmiskt snack över stjärnbild.
Rymdstyrelsen

Hur skulle vi överleva på en planet där luften är giftig och temperaturen kan sjunka till minus hundrafemtio grader? Vilken teknik krävs för att ta oss dit – och hur skulle våra kroppar påverkas av en resa på flera hundra dagar genom rymden?

I ett samtal som spelades in under Bokmässan 2024 får vi höra Magnus Ivarsson, forskare inom geobiologi och astrobiologi vid Naturhistoriska Riksmuseet, och författare till boken 'Exit i jorden: om att åka till och kolonisera mars. På scen är också Sandra Siljeström, astrobiolog vid Rise och en del av NASA:s Mars-team. Sandra arbetar konkret med data och bilder från Mars i forskningsprojektet kopplat till rovern Perseverance som just nu rullar runt på Mars. Till vår hjälp har vi Bill Burrau, till vardags rymdjournalist på Ny Teknik som också hörs i podcasten Intergalaktiskt. 

Lyssna här