En annan bild visar Lighthouse Reef, som är en del av det stora korallrevssystemet utanför Belize i Centralamerika. Här kan man se det berömda Great Blue Hole – ett gigantiskt slukhål i havet.
Data från Copernicus-programmet hjälper oss att bättre förstå vår planet, och bara den data som samlas in av de tidigare Sentinel-2-satelliterna (Sentinel-2A och Sentinel-2B) används för ett brett spektrum av tillämpningar. Bland annat för jordbruk, övervakning av vattenkvalitet och hantering av naturkatastrofer, inklusive skogsbränder, vulkanutbrott och översvämningar.
Precis som för alla Copernicus-uppdrag som drivs av ESA är data från Sentinel-2-satelliterna dessutom fritt tillgängliga via Copernicus Data Space Exosystem. Data från nya Sentinel-2C kommer att bli tillgängliga för användare när satelliten är fullt driftsatt.
Arctic Weather Satellite fångar stormen
Sentinel-2C är inte ensam om att leverera snabbt. Bara en månad efter uppsändningen har ESA:s Arctic Weather Satellite redan levererat sina första bilder, bland annat av stormen Boris som orsakat förödelse i Centraleuropa.
Arctic Weather Satellite är utrustad med en 19-kanals mikrovågsradiometer, ett instrument som mäter energi som sänds ut på våglängder från en millimeter till en meter (så kallade mikrovågor).
Mikrovågsradiometern är en känslig mottagare som är utformad för att mäta termiskt utsänd elektromagnetisk strålning, så kallad värmestrålning. Ombord på satelliten har instrumentet i uppgift att tränga igenom atmosfären och ge detaljerade temperatur- och luftfuktighetsprofiler under alla väderförhållanden.
Trots sitt namn mäter Arctic Weather Satellite dessa värden över hela världen. Satelliten genomgår fortfarande kalibrering och rigorösa tester av systemen, men den 14 september justerade ingenjörerna sitt testschema för att utvärdera hur väl satelliten kunde mäta effekterna av stormen Boris.
I en animation används data som samlades in under en enda dag. Effekterna av denna massiva storm sträcker sig nu från Polen i norr till Italien i söder och Rumänien i öster. Den har resulterat i förlust av liv, och tusentals människor har tvingats evakuera.
Arctic Weather Satellite utvecklades som en prototyp för att visa hur en ny strategi, att bygga snabbt och till en relativt låg kostnad, kan tillämpas på en framtida satellitkonstellation.
En sådan konstellation skulle ge en mycket tätare täckning av jorden och en nästan kontinuerlig ström av data för kortsiktiga väderprognoser. När det gäller förödande stormar som Boris är fördelarna uppenbara.
Den typen av data är också särskilt värdefulla i Arktis, en region där luftfuktigheten kan förändras snabbt. Dessutom stannar inte det som händer i Arktis i området, utan förändringarna påverkar jordsystemet som helhet.
En ny konstellation skulle förbättra väderprognoserna, vilket avsevärt ökar säkerheten, minskar ekonomiska förluster och ger viktig information för beslutsfattande inom bland annat jordbruk, transport och katastrofhantering.
Galileokonstellationen hjälper dig att hitta rätt
Det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo fortsätter att växa, och ett nytt satellitpar ansluter sig.
Galileo är för närvarande världens mest exakta satellitnavigeringssystem som betjänar över fyra miljarder smartphone-användare runt om i världen. Galileo gör dessutom skillnad inom järnväg, sjöfart, jordbruk och för olika räddningsinsatser.
Den 13:e uppsändningen i Galileoprogrammet, som genomfördes av SpaceX på uppdrag av ESA, har fört upp Galileosatelliterna nummer 31 och 32 (FM26 och FM32) i en medelhög omloppsbana runt jorden.
Under de kommande veckorna når satelliterna sin slutdestination på 23 222 kilometers höjd. Med nya satelliter på plats stärks Galileos motståndskraft och tillförlitlighet, vilket möjliggör oavbruten leverans av världens mest exakta navigering.
ESA har tillsammans med tillverkaren OHB utvecklat och testat 38 satelliter sedan uppdragets start. Alla utom sex har nu sänts upp, och de återstående är redo att ansluta sig till konstellationen från och med nästa år.
De kommer att sändas upp i par ombord på Ariane 6, ESA:s nya bärraket.
