Data från rymden är ovärderlig för oss nere på jorden. Med hjälp av satelliter kan vi exempelvis få en överblick av skogsbränder, översvämningar och torka, vi kan också ta hjälp av data när vi planerar städer, forskar om forna civilisationer eller genomför politiska analyser. Till och med när vi insett att vi gjort skada kan vi ta hjälp av jordobserverande satelliter för att göra livet lite lättare för andra djurarter vi under åren tryckt undan.
Tigrar, jaguarer och elefanter
Ett exempel är NASA:s partnerskap med Världsnaturfonden (WWF) för att skydda tigrar i Sydostasien. Genom att analysera data från satellit kan forskare identifiera och övervaka tigerns livsmiljöer, spåra skogsavverkning och upptäcka olagliga aktiviteter som avverkning och tjuvjakt. Denna information gör det möjligt för viltvårdare att genomföra riktade insatser för att effektivt skydda tigrar och deras livsmiljöer.
I Centralamerika använder Wildlife Conservation Society (WCS) satellitdata för att skydda jaguarer, vars antal har minskat på grund av minskade livsmiljöer och fragmentering. Satellitdata hjälper till att identifiera och övervaka viktiga områden för jaguaren, vilket gör det möjligt för naturvårdare att fokusera på att bevara dessa kritiska områden och mildra konflikter mellan människor och vilda djur.
Även i Afrika används satellitdata för att stötta den biologiska mångfalden. Genom att analysera satellitbilder kan forskare spåra förändringar i vegetationens mönster, vattenkällor och mänskliga aktiviteter i elefanters livsmiljöer. Denna information hjälper naturvårdare att utveckla strategier för att minimera konflikter mellan människor och elefanter och skydda dessa ikoniska djur från tjuvjakt och att deras naturliga livsmiljöer går förlorade.
Utöver att övervaka olika arters livsmiljöer bidrar satellitdata också till att förstå de bredare miljöfaktorer som påverkar viltbestånden. Genom att studera klimatmönster, vegetationens dynamik och förändringar i markanvändningen kan forskare bättre förutsäga miljöförändringarnas påverkan på djuren och hur man kan stötta på bästa sätt.
Det svenska lodjuret
Även på hemmaplan tar forskare hjälp av satellitdata för att återföra lodjur till södra Sverige på ett säkert och hållbart sätt.
Det eurasiska lodjuret, som en gång jagades till utrotningens gräns i början av 1900-talet, har återetablerats i Sverige sedan dess och framförallt i södra Sverige har det hänt mycket bara de senaste decennierna. Idag finns det uppskattningsvis 1200 till 1600 lodjur i Sverige. Så sent som 2003 fanns det ingen permanent lodjurspopulation i södra Sverige men idag har populationen i regionen återhämtat sig till cirka 345 individer vintern 2021/2022, vilket är mer än dubbelt så mycket som minimimålet man satt ut på 148 lodjur för regionen, som sträcker sig från Mälaren och Vättern vidare söderut i Sverige.
Genom samarbete mellan naturvårdsorganisationer, statliga myndigheter och lokala samhällen implementerades strategier för att skydda lodjuret och dess livsmiljöer. Centrala faktorer som bidrar till lodjurets återhämtning inkluderar åtgärder för habitatrestaurering, såsom skogsplantering, vilket har skapat lämpliga miljöer för lodjurspopulationer att trivas i. Dessutom har åtgärder för att minimera störningar från människor, såsom etableringen av viltkorridorer och utbildningskampanjer, bidragit till att minska konflikter mellan människa och vilt och förbättra allmänhetens stöd för lodjursbevarande.
Vetenskaplig forskning och övervakning har spelat en avgörande roll för att förstå lodjurets beteende, populationsdynamik och artens krav på miljön runt sig, vilket har väglett de bevarandeinsatser som gjorts. Genom att använda satellitdata, såsom GPS-spårning och jordobservationsdata, har forskarna fått värdefulla insikter i lodjurens rörelsemönster, territorieanvändning och interaktioner med sin omgivning.
När lodjurspopulationen fortsätter att återhämta sig tjänar den som ett ljus av hopp och inspiration för bevarandeinsatser för arter över hela världen och påminner oss om naturens anmärkningsvärda motståndskraft när den ges möjlighet.
