De senaste veckorna har vi hört mycket om Indien, Ryssland och USA, och om deras mål att nå månens sydpol. Men runt oss finns en hel värld av länder och många av dem med ett intresse för rymden, som ofta har funnits under lång tid.
Den lista som CIA publicerat sammanfattar händelser i 92 länder och regioner, som sammanfattas från A till Ö (eller Z i det här fallet). Kort sagt har världen åstadkommit mycket i rymden under de senaste 70 åren, även om aktiviteten såklart skiljer sig mycket länder emellan.
För Sveriges del är listan relativt lång, både i tid och aktivitet:
- På 1950-talet inleddes ett rymdprogram i och med inrättandet av ett rymdobservatorium och svenska rymdforskningskommittén.
- 1961 sände vi upp vår första sondraket.
- 1986 var det dags för Sveriges första vetenskapliga satellit, Viking. Satelliten sändes upp med en europeisk raket.
- 1989 sändes Sveriges första kommunikationssatellit (Tele-X) upp med en europeisk raket.
- 2006 var året för den första svenske astronauten i rymden, Christer Fuglesang. Han flög som uppdragsspecialist på uppdraget STS-116 till den internationella rymdstationen ombord på US Space Shuttle.
- 2011 började vi delta i det franskledda Pleiades-projektet för utbyte av multispektrala högupplösta satellitbilder.
- 2014- och framåt deltar Sverige i flera rymdprogram tillsammans med ESA, EU och internationellt, bland annat Copernicus jordobservationsprogram.
- 2019 inrättade Sverige ett rymddatalabb för AI-baserad analys av bilddata, kallat Nationella Rymddatalabbet. Labbet är ett samarbetsprojekt mellan Rymdstyrelsen, AI Sweden, Rise och Luleå tekniska universitet.
För andra länder, som Slovakien till exempel, är listan betydligt kortare:
- 2017 sändes den första slovakiskt utvecklade och tillverkade satelliten (SkCube) upp av Indien.
- 2022 blev Slovakien associerad medlemsstat i Europeiska rymdorganisationen.
Listan som CIA har sammanställt är inte allomfattande. Databasen bygger på öppna data, och fokuserar på höjdpunkter och milstolpar i ländernas aktivitet. För Sveriges del innebär det en hel del hål i tidslinjen. Många händelser kanske inte ses milstolpar av andra, men har haft (och kommer att ha) stor bäring för svensk rymdverksamhet. Här kommer några exempel:
2001 – Satelliten Odin
Odinprojektet startades som ett samarbete mellan Sverige, Kanada, Finland och Frankrike, och sändes upp från Svobodny, Ryssland, i februari 2001. Fakta från Odin har använts i ungefär 400 vetenskapliga artiklar av över 1000 författare från fler än 30 olika länder.
2022 – Satelliten Mats
Mats är ett svenskt satellitprojekt som undersöker vågor i atmosfären och deras inverkan på klimatet. Målet är att satelliten ska kunna ta fram de första globala kartorna över vågfenomenet, vilket skulle fylla en viktig lucka i förståelsen av hur atmosfären fungerar.
2023 – Marcus Wandt
Marcus Wandt kommer bli nästa svenska astronaut i rymden och kommer att genomföra en rymdresa till internationella rymdstationen under det närmaste året. Färden, som planeras till ungefär två veckor, har möjliggjorts genom ett samarbete mellan Rymdstyrelsen och den europeiska rymdorganisationen ESA. Syftet är att genomföra nationell och internationell forskning i tyngdlöshet och att främja intresset för rymden, vetenskap och teknik för alla.
CIA:s lista är intressant läsning för den rymdintresserade, och ger en god bild av vad övriga världen har haft för sig sedan människans utträde i rymden.
