Den 21 november drabbades Sverige av massiva snöfall. Området runt Stockholm drabbades hårt av snöstormen som lämnade mer än 40 cm nysnö på marken och orsakade allvarliga störningar i trafiken.
Snöfallet var också kraftigt i södra delen av landet. I Kalmarregionen, det område som visas på denna satellitbild tagen den 22 november av den Europeiska satelliten Sentinel-2, en del av EU:s jordobservationsprogram Copernicus, rapporterades allvarliga problem med kraftledningar och annan infrastruktur.
Copernicus är EU:s jordobservationsprogram. Det tittar på vår planet och dess miljö med hjälp av instrument på jorden och satelliter i rymden. Programmet ger korrekt, snabb och lättillgänglig information för att förbättra miljöövervakningen, förstå och mildra effekterna av klimatförändringar och säkerställa civil säkerhet.
I år har data från Copernicus visat ovanligt intensiva och utbredda värmevågor i Europa, följt av förlängda torrperioder. Under oktober har havsisarna legat på lägre nivåer än genomsnittet, och vädret har varit torrare än vanligt på flera platser runtom i världen. Allvarlig torka och utbredda skogsbränder har blivit allt vanligare, och flera länder har rapporterat tusentals döda till följd.
Det finns ingen standardiserad definition av en värmevåg. World Meterological Organization menar att en värmevåg är statistiskt ovanligt varmt väder som håller i sig över ett flertal dagar och nätter. Men en annan viktig faktor som påverkar definitionen är också de effekter som vädret har på den lokala befolkningen. Till exempel kan hög luftfuktighet och låga vindhastigheter öka värmestressen på människor. Dessutom är antalet dagar en värmebölja håller i sig, temperaturer under natten och antalet dödsfall också viktiga faktorer att ta hänsyn till.
Konsekvenserna av årets värmeböljor har påverkat hundratals miljoner människor. De har orsakat konsekvenser för hälsa och välbefinnande, jordbruk och livsmedelsförsörjning, energipriser och efterfrågan, naturliga ekosystem samt transporter.
Varje värmevåg har slagit hårt, antingen på grund av extrema temperaturer lokalt, deras varaktighet, eller ovanliga tid under säsongen. Många lokala, nationella och regionala temperaturrekord slogs eller var nära att slås.
De första tecknen på årets ovanligt varma väder fick vi i maj. På nationell nivå satte värmen nya rekord. Först i Frankrike, där man mätte den varmaste maj sedan mätningarna började år 1900. Det var också den varmaste maj på 92 år i Portugal, och bara maj år 1964 var varmare i Spanien.
Juni månad var den näst varmaste någonsin för Europa. Dagliga temperaturer nådde över 40 grader i Spanien, Frankrike och Italien, vilket förvärrade den pågående torkan runt floden Po. I Storbritannien mätte man för första gången dagstemperaturer över 40 grader. Det tidigare temperaturrekordet var 38,7 grader i juli 2019.
De varma temperaturerna höll i sig in i augusti, och oktober var den varmaste i Europa sedan mätningarna påbörjades. Det är heller inte bara Europa som har upplevt ovanligt väder under hösten, även Kanade, Grönland och Sibirien upplevde varmare temperaturer än genomsnittet.
Väderförhållandena må ha varit extrema, men de har inte kommit som en överraskning. Årets varma temperaturer går i linje med de bevis som presenterades i den senaste IPCC-rapporten, FN:s klimatrapport, som indikerar att värmeböljor kommer att bli vanligare och allt mer intensiva framöver.
Forskare vid Copernicus rapporterar att sannolikheten för varmare väder har stigit under den senaste månaden. Det finns en sannolikhet på 50–60 procent att temperaturerna kommer att ligga betydligt högre än det historiska genomsnittet i stora delar av Storbritannien, samt centrala och södra Europa.
Vi människor är orsaken till den förhöjda temperaturen. Det är en av många konsekvenser av mänskligt orsakade klimatförändringar, och allting pekar på att de kommer att hålla i sig, eller kanske till och med förstärkas, när klimatet värms globalt.
Temperatur:
Havsisarna:
Hydrologiska förhållanden:
