Apolloprogrammet avslutades 1972, sedan dess har ingen människa varit på månen. Inom Apolloprogrammet skulle månen nås i syfte att skapa hopp och tro hos amerikanerna. Det skulle leda till intresse, engagemang och tekniska framgångar. Apolloprogrammet leddes av det amerikanska rymdorganet NASA och år 1969 lyckades de med den första bemannade landningen på månen då Neil Armstrong och Buzz Aldrin tog sina berömda första steg. Därefter följde fem lyckade landningar på månen med fem par astronauter få av oss kommer ihåg namnen på. Den sista mannen som hittills stått på månen hette Eugene A. Cernan. Detta var i december 1972.
Apollons tvillingsyster
Det som senare skulle komma att bli Artemisprogrammet föddes som idé redan år 2005 under den amerikanske presidenten George W. Buschs ämbete. Busch tog ett beslut att bekosta Constellationsprogrammet i ett första steg att på allvar satsa på bemannade rymdfärder till månen och Mars. Rymdfärjorna var på väg att fasas ut och USA behövde tänka nytt för att komma framåt.
Då den nye presidenten, Barack Obama, förstått att Constellationsprogrammet dragits med både förseningar och fördyrningar skrotade han det men lovade samtidigt en förstärkt budget till NASA för att utveckla en ny tung raket till 2015, med målet om potentiella bemannade Marsexpeditioner på 2030-talet. Detta gav upphov till vad som idag på pappret är världens mest kraftfulla raket, Space Launch System (SLS).
Presidenter kommer och presidenter går. När Donald Trump flyttade in i Vita huset skruvade han minst sagt upp tempot. Nu skulle historien upprepas och 2019 utropades ett helt nytt rymdprogram med namnet Artemis, byggt på det som NASA startade upp 2005. Artemis, tvillingsyster till Apollon i den Grekiska och Romerska mytologin, skulle ta människan tillbaka till månen redan år 2024. En snäv tidplan som idag kanske inte känns helt realistisk, men om allt går som det ska gör så SLS sin jungfruresa i slutet av augusti under Artemis 1.
