Rymdforskningen har gjort stora framsteg under de senaste sjuttio åren, och verkligheten börjar nu närma sig de spektakulära framtidsscenarier som spelats upp i populärkulturens rymdfilmer i över ett århundrade. Filmgenren science fiction har givit oss fantastiska bilder av framtiden och rymden, många är närmare verkligheten än vad vi tror.
Här tittar vi närmare på hur rymden i populärkulturen hänger samman med vår verklighet, och ställer oss frågan – science fiction, verklighet, eller både och?
Rymdresor: Från idé till verklighet
Det är ett faktum att vi människor blickar mot stjärnorna. Redan i början av 1900-talet fanns tanken om att resa till vår närmaste liggande himlakropp – månen. Filmen Resan till månen (Le Voyage dans la lune) är en fransk äventyrskortfilm från 1902. Den anses vara ett av de tidigaste exemplen på filmgenren Science Fiction, och ses mer allmänt som en av de mest inflytelserika filmerna i filmhistorien.
Resan till månen inleds på ett möte med en astronomiklubb. Där föreslår deras ordförande, professor Barbenfouillis, en expedition till månen. De bygger en raketformad farkost, och en kanon att skjuta upp den med. Raketen med sex resenärer träffar sedan månen i ögat.
Vår egen måne har såklart inga ögon, men bilden av raketen på månens yta är trots detta nästan skrämmande bekant. Idén om månresor föddes inte med Resan till månen, den var inspirerad av flera litterära verk från andra halvan av 1800-talet. Men filmen var revolutionerande på flera sätt, och kan ses som startskottet för den filmgenre som sedan dess har producerat så många rymdinspirerade epos.
Filmen ”År 2001: Ett rymdäventyr” (2001: A space odyssey) från 1968 är känd för sin vetenskapligt korrekta skildring av en rymdfärd och banbrytande specialeffekter. Där får vi följa människor på en resa till Jupiter. Deras rymdskepp styrs av en superdator vid namn HAL 9000, en artificiell intelligens med mänsklig personlighet, som tillslut vänder sig mot människorna. När filmen släpptes hade mänskligheten ännu inte satt sin fot på månen, även om det inte var så långt borta. Trots detta utspelar sig filmen långt fram i den vetenskapliga utvecklingen, mil före Neil Armstrong och Apollo-programmen.
Vi skickar inte några människor till Jupiter idag heller, men artificiell intelligens är inte längre fantasi och vi söker oss allt längre ut i kosmos. NASA och ESA förbereder gemensamt den första månlandningen på 50 år inom Artemis-programmet. Ambitionerna slutar heller inte där, utan vi blickar vidare mot Mars.
Ett liv i rymden: Rymd- och atomålderns influenser och galaxer långt borta
Ett liv i rymden är vanligt förekommande inom science fiction, och vi har under åren fått följa många futuristiska rymdsamhällen. Ett sådant exempel är Jetsons (The Jetsons), en animerad tv-serie som hade sin premiär 1962. Den utspelar sig i en komisk version av ett framtida århundrade, med avancerade robotiska manicker, utomjordingar, hologram, och lustiga uppfinningar.
Ett annat exempel hittar vi i Star Wars från 1977. Filmen utspelar sig ”för länge sedan” i ett fiktivt universum bebott av mänskliga och utomjordiska raser, mitt under ett galaktiskt inbördeskrig. Där reser man enkelt mellan planeter i en rymd full av livliga och futuristiska samhällen.
På ett sätt har Jetsons och Star Wars mycket gemensamt: där är rymden och livet så tätt sammankopplade att det inte är något märkligt. Rymden är en given del av vardagen på så många sätt; som när George Jetson pendlar till sitt jobb på Spacely Space Sprockets i sin flygande bil, eller när Han Solo och Chewbacca reser genom hyperrymden ombord på rymdskeppet Millenium Falcon.
Idag kan långa kommersiella rymdfärder eller flygande bilar som transportsätt till jobbet kännas långt bort, men det finns aspekter av dessa populärkulturella fenomen som är närmare vår vardag. Även om det inte är lika omedelbart eller visuellt lever vi idag med stort inflytande från rymden. Vi ser på TV som sänds via satelliter, och vi drar nytta av de väderprognoser som dagligen tas fram med hjälp av hundratals vädersatelliter.
Läs mer om SpaceX:s nya sätt att resa med Starship
Varje dag genererar också satelliterna i jordobservationsprogrammet Copernicus över 20 terabyte data om hur vår jord mår och förändras, vilket låter oss se effekterna av mänsklig miljöpåverkan på ett väldigt direkt sätt.
Rymden som tillflykt – vår närmaste verklighet?
Allt eftersom klimatförändringarna påskyndats har dystopiska framtider blivit ett vanligare tema inom film och TV. Wall-E är en animerad film från Disney Pixar som kom ut 2009. Filmen behandlar flera tunga ämnen så som konsumtion, mänsklig miljöpåverkan och globala katastrofrisker. Mänskligheten har flytt jorden för att den täckts av skräp. Ensam kvar på jorden finns Wall-E, en sorts sophämtningsrobot som lämnats för att städa upp röran.
År 2014 fick vi ta del av ytterligare en dystopisk framtidsskildring i filmen Interstellar. Där är jordens framtid genomsyrad av katastrofer, hungersnöd och torka, och mänskligheten kämpar för att överleva. Det finns dock bara ett sätt att säkerställa mänsklighetens överlevnad, och det är genom interstellära resor.
Wall-E och Interstellar skildrar en avlägsen, men inte så orealistisk framtid. Överkonsumtion, uttömda naturresurser och klimatförändringar är något som påverkar oss lika mycket som i filmerna.
Vår verklighet
Idag behöver vi kanske science fiction mer än någonsin tidigare. Vi står inför många utmaningar, och vårt sätt att leva måste anpassas därefter. Med hjälp av innovativ teknik från rymdverksamhet och rymddata kan många utmaningar på jorden lösas, som till exempel den nödvändiga klimatomställningen.
Rymdverksamheten kan inte bara lära oss mer om universum, utan i lika hög grad om vår egen planet och hur den mår. Rymddata och rymdverksamhet är på många olika sätt till nytta för att driva samhällsutvecklingen framåt, till ett mer hållbart och cirkulärt samhälle.
Den 30 maj – 3 juli, 2022, bjuder Helsingborgs stad in världen till att ta del av stadens hållbara och innovativa samhällslösningar under den internationella stadsmässan H22 City Expo. Med fokus på ett långsiktigt innovations- och förändringsarbete genom bland annat cirkulära lösningar, hållbar stadsutveckling och smart teknologi kan besökarna under mässan se, uppleva och utforska innovationer som formar framtidens smarta och hållbara stad.
Rymdstyrelsen deltar under H22 med öppna samtal och föredrag. Spännande talare kommer att vara på plats och beröra ämnen som hur rymddata kan vara användbart i modern stadsplanering och hur cirkulära system kan skapas i rymden och i snabbväxande urbana miljöer.
Faktum är att rymdforskningen är närvarande i våra liv, och påverkar oss varje dag. Det låter nästan som science fiction när man talar om smarta städer, odlat kött och satellitobservationer, men det är i allra högsta grad verkligt. Science fiction-genren må ha fötts med en resa till månen, men det är idag ingenting fiktivt med det.
