Tidigare i veckan rapporterade SVT att Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna drabbats av sprickbildning på grund av LKAB:s gruvbrytning under staden. Markrörelser gör att byggnader skadas och i värsta fall behöver utrymmas. Hjalmar Lundbohmsskolan är en i raden av byggnader som drabbas. Tidigare i december 2021 visade en besiktning av Bolagsskolan att det förekom sprickor även där. Bolagsskolan slutade att användas som grundskola 2012, redan då visste man att gruvbrytningen skulle påverka byggnaden. Idag används skolan som kulturskola, idrottshall och mottagning av nyanlända elever. LKAB meddelade efter besiktningen att de vill att kommunen utrymmer byggnaden på grund av de nya sprickorna så snart som möjligt.
Det finns många sätt att mäta förflyttningar i marken, som är skälet till att dessa sprickor uppstår. Ett av dem är att med hjälp av satellit kontinuerligt läsa av millimeterskillnader i marknivån. Tack vare det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus satellitflotta, och i samarbete med bland andra den norska geologiska myndigheten, Norges geologiska undersökning och Chalmers tekniska högskola lanserade Rymdstyrelsen nyligen en datatjänst där hela Sverige finns kartlagt i miljarder datapunkter. Tekniken som används heter InSAR (Interferometrisk Syntetisk Apertur Radar). Instrumentet sitter på de europeiska satelliterna Sentinel-1.
InSAR Sverige lanserades i slutet av 2021 och ska utvecklas under 2022. Tillsammans med myndigheterna i Myndighetssamverkan Copernicus ska det även genomföras en bred nyttoanalys, där det även kommer ske informationsspridning till bland annat kommuner och näringsliv för att bredare kunna nå ut till intressenterna och kunna analysera deras behov och intresse för tjänsten.
Karttjänsten har en rad olika funktioner. Kartan kan visas i både 2D och 3D. Man kan välja olika bakgrundskartor i form av topografiska kartor (beskrivning av terrängförhållanden – som höjd, vegetation, hav, insjöar, älvar, bebyggelse, vägar med mera) eller ortofoto (foto från flyg eller satellit) från Lantmäteriet.
Genom en närmre titt på området där Hjalmar Lunbohmsskolan i Kiruna står kan man se att marken rört sig under en längre tid.
- Det finns i nuläget data mellan juni 2015 och oktober 2020. Dessa visar att marken rört sig ca 20 mm per år under den tiden. När rörelsen startade kan vi dock inte säga något om, säger Tobias Edman från Rymdstyrelsen.
Eftersom satelliterna inte läser av marken rakt uppifrån, utan från en lutning när den sveper över oss i sin omloppsbana, kan man se rörelser i marken som både sker vertikalt och horisontellt. Vid skolan kan man se att marken rört sig mot den så kallade deformationszonens centrum, där själva gruvbrytningen sker. Detta markeras med de röda punkterna i bilden.
Det dataset som nu finns i tjänsten täcker hela Sveriges fastland samt öar längs kusten. Data har registrerats under perioden oktober 2014 till oktober 2020. Datasetet uppdateras en gång om året under hösten, då data från sommarhalvåret har samlats in och bearbetats. I en framtida utgåva av datamängden kommer data från hela året att användas i stadsområden.
