Copernicus är jordobservationsprogram initierat av Europeiska kommissionen och flera europeiska rymdorganisationer, inklusive Rymdstyrelsen. Programmet samlar in och förmedlar miljöinformation genom användaranpassade tjänster, med fjärranalys från satelliter som en central komponent. Målet är att stödja Europas miljö- och säkerhetsarbete genom att tillhandahålla högkvalitativ, aktuell information. Copernicus sammanför användare och producenter av miljödata för att bättre möta efterfrågan med rätt information vid rätt tidpunkt.
Sverige är aktivt involverad i Copernicus genom samarbete mellan olika myndigheter, inklusive Rymdstyrelsen och SMHI. Dessa myndigheter använder Copernicus-data för att stödja nationella och internationella miljö- och säkerhetsinsatser. Läs mer om Copernicus här
Myndighetssamverkan Copernicus
Inom Copernicus betonas vikten av att fånga upp och tillgodose användarbehoven. Sverige undersöker nationella behov för att framföra dem i det europeiska Copernicus-arbetet. Flera svenska myndigheter samarbetar för att förbättra nationell samordning, vilket leder till bättre representation i kommittéer, effektivare användning av satellitdata och ökat samhällsekonomiskt utbyte av rymdverksamheten.
Satellitdata används inom många områden av svenska myndigheter i Myndighetssamverkan Copernicus. De använder data för att styra isbrytare, bekämpa granbarkborrar, mäta markrörelser, övervaka den marina miljön och hantera katastrofer som skogsbränder och översvämningar. Läs mer om Myndighetssamverkan här
Här finns tydliga exempel på arbete från Trafikverket (InSAR), Skogsstyrelsen (Jakten på granbarkborren), SMHI, Havs- och vattenmyndigheten (Vår marina miljö), Sjöfartsverket (Isbrytning) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (Brandbekämpning), där Copernicus-data är väsentlig för att kartlägga samhällsnytta Myndighetssamverkan Copernicus