Stjarnbildning ur den unga stjärnhopens perspektiv
Stjärnor bildas ur tät och kall gas. När de tänds, förändrar de genom sin strålning den omgivande kalla gasen som blivit över. När vi observerar stjärnbildning i en galax (då många stjärnor bildas över hela galaxen), kan vi se hur detta lämnar permanenta spår i galaxens utseende. På detta sätt kan vi alltså se galaxer utvecklas både i tid och rum. Trots en enastående utveckling av moderna observationella och numeriska metoder är det fortfarande en utmaning att länka samman stjärnbildning, som sker på skalor jämförbara med vårt solsystem, med storskaliga effekter, som utflöden av gas från hela galaxen. Genom min nuvarande och framtida forskning undersöker och karakteriserar jag de processer som leder till stjärnbildning, i flera steg: Först hur stjärnbildningen hänger samman med egenskaperna hos värdgalaxen. Sedan, hur stjärnbildningen förändrar de närmaste omgivningarna, och slutligen hur den påverkar gasen i hela galaxen. Projektet använder sig av data från världsledande teleskop som rymdteleskopet Hubble, en amerikansk och europeisk satellit i omloppsbana runt Jorden. Målet med projektet är att bättre förstå de grundläggande mekanismerna och samspelet mellan stjärnor och gas som förändrar galaxer i hela universum.