Ytan på isiga månar, Merkurius, jordens måne och asteroider påverkas ständigt av solvinden och joner i magnetosfärer. Partiklar som träffar ytan resulterar i sputtring, spridning och sekundärelektronemission. Detta projekt är inriktat på jonspridning vid låga energier (<några keV). Denna process observerades i rymden nyligen men är välkänd från laboratorieförsök och inte tillräckligt undersökt för olika ytstrukturer i rymden. Jonspridning är viktigt i studier av hur rymden påverkar ytorna samt hur solvinden och magnetosfärer växelverkar med kroppar utan atmosfär. Jonspridning används också i jonmassanalysatorer baserade på växelverkan mellan joner och ytor, en ny typ av sensorer som införts i vår grupp. I projektet ingår utveckling av en numerisk modell av jonspridning från ytor med tillämpning på månen, Merkurius och Phobos. Modellen kommer också att tillämpas på isytor under förhållanden som är relevanta för JUICE-projektet. Modellen kommer att valideras genom laboratoriestudier av jonspridning från is vid universitetet i Bern med hjälp av den analysatortyp för neutrala atomer som vår grupp utvecklar för JUICE. Den numeriska modellen kommer även att användas för att undersöka förslag på startytor till vår jonmassanalysator för JUICE.