I projektet Mats är det OHB Sweden som står för utvecklingen av plattformen och Omnisys som har utvecklat instrumenten, vilket också kan kallas för ”payload” eller nyttolast på svenska. Tillsammans skapar de forskningssatelliten. Likt en tårta vars fyllning kan varieras kan plattformen återanvänds och kombineras med helt andra, framtida instrument. Och på samma sätt som att val av tårtbotten i viss mån begränsar de möjliga fyllningarna, det är ovanligt att fylla sockerkakslagren med t.ex glass, sätter plattformen ramarna för de framtida instrumenten. Trots de många möjligheterna kommer alltså vissa inlåsningseffekter med val av plattform.

Inom ramen för Rymdstyrelsens utlysning fanns redan idén om ett innovativt satellitprogram som skulle bygga på att en och samma plattform kunde användas till flera olika vetenskapliga instrument. Forskare välkomnades därför att ge förslag på instrument, utifrån sina forskningsproblems behov, som skulle passa med och få plats på den tilltänkta plattformen. Forskarnas önskemål, tekniska möjligheter och budgetramar jämkades alltså samman i ett slags förhandling där alla parter redan i denna planeringsfas behövde ta hänsyn till varandra för att ett projekt ska kunna ta form och ett satellitbygge så småningom skulle kunna påbörjas.

Totalt inkom 20 forskningsförslag varav tre valdes ut av en vetenskaplig kommitté för att närmare analyseras och prövas. I fokus stod huruvida forskningsidéerna ansågs möjliga att genomföra på den grundplattform som tagits fram av OHB Sweden. Av dessa tre valdes slutligen ett projekt ut: Ansökan från MISU, som tillsammans med KTH och Chalmers, ville studera vågor i mesosfären, och bland annat fenomenet nattlysande moln. Efter det gav Rymdstyrelsen OHB Sweden och ÅAC Microtec i uppdrag att tillsammans bygga den nya typen av plattform med tillhörande teknik. Företaget Omnisys fick huvudansvaret för att utveckla och konstruera det vetenskapliga instrumentet som både behövde svara upp mot forskarnas behov och passa med plattformens storlek och prestanda.

Satellitprojektet Mats föddes i mötet mellan ny teknik och forskarnas ambitioner om att besvara komplexa frågor för att utveckla ny kunskap. En av de involverade personerna förklarar det som två sidor, två parter, som behöver mötas och förhandla sig fram till något som är görbart och rimligt. Och i denna förhandling blir kostnaderna och den givna budgeten en central aspekt som sätter ramarna för hur omfattande drömmar som får plats.

Den satta budgeten sätter ramarna för ett satellitbygge. I fallet med Mats kunde beräkningar göras kring hur omfattande själva plattformen kunde bli och hur stor last, instrument, den skulle kunna ta med sig. Det i sin tur fick bestämma hur Mats skulle formges och hur långt från jorden Mats skulle kunna åka.