Venus må likna jorden i storlek och struktur, men snurrar i motsatt riktning runt sin egen axel jämfört med jorden och de flesta andra planeter. Venus snurrar dessutom extremt långsamt, och ett dygn på planeten motsvarar hela 243 dygn på jorden.
Venus tjocka atmosfär fångar värme i en skenande typ av växthuseffekt, vilket gör planeten till den varmaste i vårt solsystem. Yttemperaturen är tillräckligt varm för att smälta bly, upp emot 470 grader Celsius. De små glimtar vi lyckats få genom molnen i planetens atmosfär avslöjar vulkaner och deformerade berg på Venus yta.
Bortsett från månen är Venus det ljusaste objektet på natthimlen och planeten kallas för både morgonstjärnan och aftonstjärnan, beroende på när under dygnet man kan se den från jorden. Venus är uppkallad efter den romerska gudinnan för kärlek och skönhet.
Visste du att Venus en gång var väldigt lik jorden, och att det till och med kan ha funnits liv på planeten?
När solen var ung, för nästan fyra miljarder år sedan, lyste den svagare än den gör idag. Ju äldre stjärnan blir desto varmare blir den. Detta har påverkat alla planeter i solsystemet och kommer göra det under all tid framöver. För Venus innebar det att planeten för länge sedan befann sig inom den så kallade beboeliga zonen. Den var alltså på ett perfekt avstånd från solen för att vattnet på planeten varken kokade bort eller frös till is. Det fanns då stora oceaner på Venus, och medeltemperaturen var som en behaglig vårdag.
Det är helt omöjligt att hitta spår av eventuellt tidigare existerande liv på Venus yta, men forskare kan ha hittat ledtrådar i Venus tjocka atmosfär. Genom teleskopobservationer har man hittat gasen fosfin, ett ämne som vanligtvis uppstår av bakterier. Det skulle kunna vara ett tecken på tidigare mikrobiologiskt liv, men det krävs mer observationer för att säkerställa resultatet.
Institutet för rymdfysik, som har sin verksamhet i Uppsala och Kiruna, ska vara med och göra sådana observationer. De ska skicka mätinstrument till Venus på den indiska rymdfarkosten Isro Venus Orbiter, som är tänkt att sändas upp år 2024. Institutet för rymdfysik har byggt rymdinstrument i över femtio år, och det här är andra gången de är med på ett uppdrag som utforskar Venus. Första gången var med den europeiska rymdorganisationen ESA:s farkost Venus Express, som sändes upp år 2005.
