Det är också den enda plats vi hittills känner till som är bebodd av levande varelser. Genom att studera de andra planeterna i solsystemet kan man konstatera att vi haft ganska mycket tur. Alla pusselbitar har funnits för att liv ska ha kunnat uppstå, och de har dessutom legat på rätt plats. Planeten är på perfekt avstånd från solen och skyddad av ett magnetfält som leder de farliga solvindarna runt planeten. Vi har därtill Jupiter, solsystemets dammsugare, som är en stor beskyddare utanför oss och fungerar som en sköld mot universum. Men är vi ensamma? Det är astronomins kanske mest centrala fråga som fortfarande är obesvarad.
Hittills har astronomer kunnat konstatera över 5000 planeter runt andra stjärnor i vår galax, så kallade exoplaneter. Med hjälp av dessa fynd har man räknat ut att det bara i Vintergatan kan finnas så många som sex miljarder planeter med snarlika egenskaper som jorden, och på samma fördelaktiga avstånd från sin stjärna för att temperaturen ska vara rätt. Lägger vi dessutom till att det enligt vissa beräkningar finns två biljoner galaxer i universum, talar allt för att vi inte är så ensamma som vi kanske tror.
Namnet Jorden är minst 1 000 år gammalt. Alla planeter utom jorden har fått namn efter grekiska och romerska gudar och gudinnor. Namnet Jorden är dock ett germanskt ord som helt enkelt betyder "marken".
Visste du att det finns över 4500 satelliter i omloppsbana runt jorden, och att den svenska satelliten Odin cirkulerat runt planeten i över 20 år?
Hälften av alla satelliter används för någon form av kommunikation: radio, TV, internet eller navigation. Resterande används för att observera jorden på olika sätt, eller för att blicka ut i universum. Den största satelliten är den internationella rymdstationen, som är stor som en jumbojet och väger över 400 ton. För att inte dras ner på marken av jordens gravitation, eller slungas ut i yttre rymden, måste stationen fara fram i en hastighet av 27 000 kilometer i timmen. Det gör att det tar ungefär 90 minuter för rymdstationen att färdas ett varv runt jorden, vilket innebär att besättningen i genomsnitt får se 16 soluppgångar och lika många solnedgångar varje dygn.
En annan av satelliterna som ligger i omloppsbana runt jorden är den svenska satelliten Odin. Odins uppdrag är bland annat att studera jordens atmosfär, och data från Odin har använts i ungefär 400 vetenskapliga artiklar av över 1000 författare från fler än 30 olika länder. Den lilla satelliten designades för två år i omloppsbana. Tack vare en perfekt uppsändning och placering i rymden har den dock lyckats hålla sig flygande i över 20 år, och har färdats 100 000 varv runt planeten. Odin mår enligt senaste rapporten bra och fortsätter att leverera data.
