Namn: CHEOPS - CHaracterising ExOPlanets Satellite
Organisation: Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Swiss Space Office samt ett konsortium lett av Center for Space and Habitability vid Berns universitet, Schweiz och med deltagande från: Belgien, Frankrike, Italien, Portugal, Spanien, Storbritanien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike.
Storlek: Cirka 1,5 meter i form av en kub. Väger cirka 290 kg. Teleskopet är 30 centimeter i diameter.
Uppsändning: 18 december 2019 från Europas rymdbas i Kourou, Franska Guyana.
Omloppsbana: Solsynkron på 700 kilometers höjd
Livslängd: 3,5 år (mål 5 år)
Svenska forskargrupper: Chalmers, Stockholms universitet och Lunds universitet
Bygger och levererar: Airbus Defence and Space
Kostnad: 50 miljoner euro
CHEOPS uppdrag är att lära mer om redan upptäckta exoplaneter. Teleskopet mäter 30 cm i diameter och har ett ultrakänsligt instrument som ska mäta stjärnors ljus med en hittills oöverträffad känslighet. Forskare på Stockholms universitet, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet har arbetat med förberedelser sedan 2011. Cheops kommer framför allt mäta planeternas storlek väldigt exakt och även lära oss mer om stora planeters atmosfärer och söka efter månar och ringar kring exoplaneter.
De svenska forskarna har på olika sätt bidragit till projektet. Dels har forskare vid Stockholms universitet skapat simuleringar av dataflödet mellan satelliten, då den är i omloppsbana, och mottagningsstationen på jorden. Utöver det har de skapat en stjärndatabas som beräknar alla stjärnor som kommer synas i bakgrunden av varje observerad stjärna CHEOPS riktar in sig på. På Chalmers har forskare arbetat med algoritmer som hittar och analyserar planetpassager.
Med hjälp av ultrahög precisionsmätning av stjärnans ljus kan CHEOPS mäta hur en exoplanet passerar sin stjärna. CHEOPS mäter då minskningen av stjärnans ljus när en planet passerar i siktlinjen mellan stjärnan och oss på jorden. Minskningen av stjärnans ljus ger direkt information om planetens storlek relativt sin stjärna. En noggrann bestämning av storleken är väldigt viktig när man beräknar planetens medeltäthet.
Satelliterna CoRoT och Kepler har tidigare framgångsrikt observerat hundratusentals stjärnor på en liten del av himlen under lång tid. Men tyvärr har man framför allt hittat planeter vars moderstjärnor är väldigt ljussvaga. Detta omöjliggör uppföljningsobservationer med markbaserade teleskop som använder radialhastighetsmetoden. Denna metod mäter hur planeten påverkar stjärnans hastighet i synlinjen vilket är ett mått på planetens massa relativt sin stjärna, medan transitmetoden mäter planetens storlek. En kombination av dessa båda metoder ger information om fler viktiga parametrar, t ex täthet, som visar vad planeten består av (gas, vatten, sten, järn), vilket är en särskilt viktig egenskap när man letar efter jordlika planeter.
I motsats till CoRoT och Kepler är Cheops syfte inte att upptäcka nya exoplaneter, utan att mäta egenskaper hos redan kända exoplaneter. Eftersom man alltså redan vet stjärnornas positioner, och inte är låst mot ett enda område, kan Cheops observera ljusstarka stjärnor som finns spridda över hela himlen. En stjärna i taget kommer att observeras med en precision av uppmätt radie på mindre än 10 procent.
Resultaten från CHEOPS kommer att öka vår förståelse om speciellt små planeter med storlekar mellan Jorden och Neptunus och hur olika typer av exoplaneter bildas och utvecklas.
Den övre raden visar projekt dedikerade till forskning om exoplaneter. Den undre raden är projekt som bland annat kan lära oss mer om exoplaneter men som också kan göra mycket mer.
PLAnetary Transits and Oscillations of stars. Planerad uppskjutning 2026, kommer använda transitmetoden för att utföra en stor avsökning efter exoplaneter och kommer även observera moderstjärnorna med asteroseismologi. Plato kommer för första gången kunna hitta jordlika planeter i jordlika banor kring solliknande stjärnor.
Atmospheric Remote-sensing Infrared Exoplanet Large-survey. Planerad uppskjutning 2028. Ska observera utvalda exoplaneters atmosfärer med passagemetoden och studera planeternas kemiska sammansättning och termiska strukturer.
Blogg: CHEOPS kan lära om om vattenplaneten K2-18b
Blogg: Rymdteleskopet CHEOPS har fått uppskjutningsdatum
Blogg: Svensk forskare om arbetet med CHEOPS
Forskningsprojektet "Exoplaneter från rymden - CHEOPS och PLATO" vid Chalmers tekniska högskola
Institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola
Institutionen för astronomi på Stockholms Universitet
Institutionen för astronomi på Lunds Universitet
Artikel om exoplaneter och CHEOPS i Forskning och framsteg nr 10, 2019
Artikel i Populär astronomi om exoplaneter, cheops och plato, 2017
Carina Persson, docent i astrofysik på Chalmers, berättar om jakten på jordlika planeter som kan hysa liv. Inspelningen är gjord under Bokmässan i Göteborg 2019 på Forskartorgets scen.
