Instrumentpaket RPWI ska mäta magnetiska och elektriska fält på Jupiters isiga månar för att kunna dra slutsatser om hur magnetosfären fungerar, samt kartlägga eventuella havsströmmar under månarnas istäcke.
Jan-Erik Wahlund, som är forskare vid Institutet för Rymdfysik (IRF) i Uppsala, har arbetat inom området rymdfysik i mer än 30 år. Han är hjärnan bakom RPWI, som han började fundera på för 15 år sedan.
Vad är din roll i RPWI?
Jag är experimentledare för RPWI, vilket innebär att jag är kapten på skutan. För det behöver man en bra styrman och väldigt bra besättning. Utöver det svenska teamet har vi 15 institutioner i 10 länder som levererar delsystem som integreras med vårt instrument här i Uppsala. Upp till 200 forskare och ingenjörer ingår i RPWI.
Redan 2008 började jag fundera på RPWI, till exempel vilka sensorer som ska vara med, vilken forskning vi vill göra samt vilka institutioner och experter världen över som skulle hjälpa till med detta. Vi skickade in ett förslag till ESA, som valde ut oss, och efter det har vi byggt och implementerat det vi föreslagit.
Varför är det så viktigt att studera just Jupiter?
Genom att studera Jupiter, som är den största planeten i vårt solsystem, kan vi få svar på om det är möjligt att hitta liv i oceanerna på Jupiters isiga månar. Det betyder i så fall att det finns liv i yttre rymden, utanför den beboeliga zonen, där jorden befinner sig.
Vi kan också lära oss mycket om exoplaneter, eftersom det finns många likheter mellan Jupiter, som är som ett solsystem i miniatyr, och planeterna i andra solsystem.
Vad ska instrumentet bidra med forskningsmässigt?
Vi ska mäta magnetiska och elektriska fält på Jupiters månar för att dra slutsatser om hur magnetosfären fungerar och mäta alla elektromagnetiska energiutbyten, kartlägga eventuella havsströmmar under månarnas isiga skorpa och bestämma istjockleken. Därigenom kan vi bidra till sondens övergripande mål att undersöka möjligheterna för att liv existerar på de isiga månarna. Även om vi kommer fram till att det finns förutsättningar för liv kan det vara väldigt svårt att upptäcka att det verkligen finns liv.
Vilka möjligheter finns att upptäcka liv?
Ombord på Juice finns instrument som skulle ha möjlighet att upptäcka liv, till exempel PEP-instrumentet från Kiruna. Har vi tur och åker igenom en vattenplym från en gejser vore det möjligt att hitta kemiska signaturer för liv, till exempel proteiner eller aminosyror.
Var på Jupiter är chansen störst att upptäcka liv?
Min gissning är att det är troligast på månen Europa. Här har man en isyta och en underjordisk ocean som verkar vara i kontakt med en vulkanisk inre. Vulkanismen kan ge mineraler, organiska molekyler och näringsämnen. Det kan man se på jorden, där det bildas organiska ämnen och livsformer genom vulkanisk aktivitet i heta källor.
Vad är den största utmaningen?
Den tuffa miljön kring Jupiter, som har solsystemets starkaste strålning. Därför har vi satt den känsliga elektroniken mitt i rymdfarkosten med blyplattor runt om. Vi använder oss också av tåliga material, som till exempel tantalium och volfram. Dessutom måste strålningshärdad elektronik användas.
De stora temperaturvariationerna under färden är en annan utmaning. Det är väldigt varmt vid Venus och väldigt kallt, minus 150 grader, vid Jupiter. En annan utmaning är mikrometeoriter vid Jupiter. För att skydda farkosten måste ytorna vara hårda, speciellt sensorerna mot rymden. Det är väldigt mycket att tänka på både ingenjörsmässigt och forskningsmässigt.
Vad är det som driver dig?
Vi som forskare får möjlighet att vara först på plats och upptäcka nya världar. Om åtta år är Juice framme på Jupiter och kan göra mätningar som aldrig gjorts förut. Vi vet inte riktigt på förhand vad vi kommer att upptäcka. Det är något speciellt.
Jag förstår de upptäcktsresande som for med skepp och upptäckte nya världar. Det är en drivkraft som inte ska underskattas.
Hur känns det inför uppsändningen?
Jag kommer att vara på plats i rymdhamnen i Kourou i Franska Guyana, varifrån Juice kommer att sändas upp med raketen Ariane 5. Det är väldigt nervöst, men de senaste uppskjutningarna med raketen har gått väldigt bra, så vi får väl tro att det går bra. Nästa steg är när vi testar instrumenten i rymden, som förhoppningsvis ska gå bra efter många tester på jorden.
