Det förhållandevis korta avståndet gör att man kunnat studera denna utveckling spatialt på ett sätt som inte är möjligt med mer avlägsna supernovor och inom alla våglängdsområden. James Webb kommer att höja ribban ytterligare främst inom det infraröda området. Atomer, molekyler och stoft som bildats i supernovan kan studeras och visa var och hur dessa bildats. Den mindre absorptionen i det infraröda området gör också att det går att tränga in i den centrala delen av supernovan.
Forskarna ska söka efter tecken på den neutronstjärna man tror har bildats. Hittills har det funnits mycket osäkra tecken. Det går också att observera kollisionen mellan den expanderande supernovaresten och det omgivande mediet. Främst i form av den ring av gas som kastats ut av stjärnan ungefär 20 000 år innan explosionen. Den kollisionen hettar upp gas och stoft och blir bäst synligt i det infraröda området.
Claes Fransson är med i en grupp som har garanterad tid på James Webb med MIRI och NIRSPEC. Claes Fransson är också tillsammans med Josefin Larsson med i ledningen för ett kompletterande program med NIRCAM, där även Peter Lundqvist deltar.
