För precis 20 år sedan skickade Lars Ulander och några av hans forskarkollegor in ett förslag till Europeiska rymdorganisationen (ESA) om en ny skogsmätningssatellit. Den skulle förses med avancerad radarteknik, som aldrig tidigare används i rymden.
- Vår tanke var att använda en väldigt speciell radar för att kunna kartlägga världens skogar från rymden. Målet var att förstå hur skogarna påverkar klimatet och hur klimatförändringarna påverkar skogarna, säger Lars Ulander, professor i radarfjärranalys vid Chalmers.
När ESA i maj 2013 godtog forskarnas förslag var lyckan total. Hemma hos Lars Ulander firades beskedet med champagne.
- Det var helt fantastiskt. Nu skulle vi få en unik möjlighet att prova ny radarteknik i rymden och verkligen kunna göra skillnad för världen, säger Lars Ulander.
Sedan dess har arbetet med Biomass varit intensivt. Lars Ulander har sysslat med allt från förstudier till konstruktion och som enda svensk varit med i projektets styrgrupp.
- Även om ESA äger missionen har de hela tiden betraktat den som vår. Eftersom vi kom med förslaget måste vi ro det i hamn tillsammans med ESA och nu är det snart upp till bevis.
Biomass blir den sjunde missionen inom ESA:s Earth Explorer-program, som ingår i det övergripande programmet med namnet Living Planet. Inom Earth Explorer är fokus att svara på specifika forskningsfrågor om jordens ekosystem, till exempel om jordens oceaner, isar och atmosfär.
I slutet av 1980-talet var Lars Ulander en ung doktorand vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg som undersökte hur radarteknik kan användas för att mäta egenskaper hos havsisarna. När han disputerat började han leta efter andra tillämpningar.
- Vi fick inspiration från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och kom ganska snart fram till att skogen vore ett intressant forskningsområde. Då började jag forska på hur radar kunde användas för att kartlägga skogens egenskaper.
År 1995 började Lars Ulander på Försvarets forskningsanstalt, FOA (nuvarande FOI), där han arbetade med att utveckla lågfrekvent radarteknik. Men helt lämnade han inte Chalmers utan blev med tiden adjungerad professor.
- I min forskning har jag haft enormt stor nytta av mitt arbete på FOA, där intresset var stort för att använda radarteknik för både försvaret och inom civila tillämpningar, säger Lars Ulander.
År 2014 var Lars Ulander tillbaka på Chalmers på heltid. Sedan dess har arbetet med Biomass gått på högvarv, och nu är det dags för uppsändning från rymdbasen Kourou i Franska Guyana.
Satelliten ska läggas i omloppsbana runt jorden på 600 kilometers höjd och samla in stora mängder rådata, som skickas ner till markstationer för bearbetning.
Slutprodukten är globala kartor av skogens biomassa och trädhöjd, med en upplösning på 200 meter. Kartorna ska uppdateras årligen i det fem år långa projektet och kommer att användas av forskare världen över.
Att bevaka skogen från rymden är dock inget nytt. Optisk teknik och laserteknik har tidigare använts för att mäta skogarna, men med begränsningar.
- Det finns enormt många satelliter med kameror ombord, men problemet är att man bara ser ytskiktet av skogen. Radar med kortare våglängder räcker inte heller för att se hela vägen ner genom skogen och känna av biomassan, och inte heller mätningar med laser ger en heltäckande bild, även om de kan mäta trädhöjd, säger Lars Ulander.
Förhoppningen är att Biomass ska ge en mycket mer detaljerad bild av världens skogar, tack vare den nya tekniken.
- Det nya med Biomass är att vi använder en lågfrekvent radar som kan göra 3D-avbildningar, vilket gör det möjligt att se vegetationen i olika lager och i slutändan väga biomassan [den totala massan av allt levande]. Det är första gången man använder en så lång våglängd som 70 centimeter, vilket är tre gånger mer än på tidigare satelliter och en förutsättning för att känna av biomassan i tät skog.
Biomass-projektet är planerat att pågå i fem år för att sedan avslutas.
Nedräkningen har börjat. Hur känns det egentligen nu för Lars Ullander:
- Det blir spännande och vi har stora förväntningar. Om det mot förmodan inte skulle gå som väntat skulle jag nog gråta en skvätt. Men vi har ändå lärt oss mycket och det skulle säkert bli nya satelliter, men först när jag gått i pension.
