Sedan landningen i augusti 2012 har Curiosity arbetat i Gale-kratern, en plats som en gång tros ha innehållit vatten. Roverns arbete har gett oss viktiga insikter om Mars geologiska historia och dess tidigare klimat. Genom sina observationer har Curiosity bidragit till vår förståelse av hur planeten utvecklats från en miljö som kan ha varit beboelig till den ökenvärld vi ser idag.
På den nya bilden syns en grå linje bakom Curiosity, spåret av dess hjul efter en färd på cirka 320 meter. Med tanke på att Curiositys toppfart är omkring 160 meter i timmen är varje framsteg en prestation. Roverns låga hastighet hjälper till att spara energi och minskar risken att köra fast i Mars oförutsägbara terräng.
Att köra på Mars är inte heller utan risker. Landskapet är fullt av sanddyner, stenblock och sluttningar som kan vara förrädiska. Varje planerad färd måste noggrant analyseras av ingenjörsteamet på jorden, som med hjälp av bilder från Curiositys kameror värderar terrängens säkerhet och fastställer rutt och hastighet.
Ett uppdrag med långvariga resultat
Curiosity är en del av NASA:s Mars Science Laboratory-program och utvecklades av Jet Propulsion Laboratory. Efter uppskjutningen i november 2011 landade rovern i Gale-kratern den 6 augusti 2012, ett tekniskt genombrott inom precisionslandning på en annan planet.
Roverns huvuduppdrag är att undersöka om Mars en gång haft förutsättningar för liv. För detta syfte analyserar Curiosity Mars bergarter, jord och atmosfär. Några av de viktigaste resultaten hittills inkluderar:
· Bevis för att flytande vatten en gång existerade på Mars.
· Upptäckt av organiska molekyler som kan ha samband med liv.
· Mätningar av strålningsnivåer, viktiga för framtida bemannade Marsresor.
· Kartläggning av berglagren i Mount Sharp, vilket ger information om planetens klimathistoria.
Curiosity är utrustad med en rad avancerade instrument, bland annat en laserspektrometer för kemisk analys, en borrmaskin för provtagning av berggrunden och flera kameror för både vetenskapliga studier och navigering. Tack vare dessa verktyg har Curiosity kunnat genomföra omfattande analyser direkt på Mars yta.
Senast har Curiosity upptäckt mineralet siderit i sulfatlagren vid Mount Sharp, vilket kan ge ledtrådar om Mars forna atmosfär och dess försvinnande. Upptäckten kan peka på att koldioxid i planetens tidigare tjocka atmosfär bundits kemiskt i berget.
Spår efter vatten och kanske liv
Vid tiden för fotograferingen utforskade Curiosity Gediz Vallis-kanalen, ett område som tros ha formats av kraftiga vattenflöden. Där hittade rovern avlagringar av rent svavel, ett fynd som forskare nu analyserar för att förstå dess ursprung.
Curiosity fortsatte sedan mot nya mål, inklusive formationer som Devil's Gate och Hale Telescope. Framöver är målet att undersöka så kallade boxwork-formationer vid basen av Mount Sharp. På jorden bildas dessa strukturer ofta av vatten som flödar genom sprickor i berggrunden och avsätter mineraler. En process som kan ha skett på liknande sätt på Mars.
Om Curiosity hittar bevis för vattenrelaterad mineralbildning i dessa strukturer, kan det ge ytterligare stöd för teorin att Mars en gång haft förutsättningar för liv under ytan.
Forskarnas intresse för dessa områden handlar också om att de kan ha varit säkrare miljöer för mikrobiellt liv, skyddade från Mars ytas extrema strålning och temperaturvariationer.
