Skogar beskrivs ofta som jordens gröna lungor. De lagrar enorma mängder kol, cirka 2 miljarder ton per år, och är en av de viktigaste pusselbitarna i kampen mot klimatförändringar. Men när träd huggs ner, brinner eller bryts ner, släpps samma kol tillbaka ut i atmosfären i form av koldioxid. Då förvandlas skogen från en kolsänka till en källa, och uppvärmningen ökar i snabb takt.
För att förstå den balansen och hur den förändras behöver vi veta hur mycket biomassa det faktiskt finns i världens skogar. Och det är just det som Biomass ska hjälpa oss med.
En radar med röntgenblick
Biomass är världens första satellit som använder så kallad P-bandradar, med en våglängd på 70 centimeter. Det gör att den kan tränga igenom trädens krontak och avbilda skogen i tre dimensioner, från toppen av träden hela vägen ner till marken.
"Biomass är en unik satellit med en speciell typ av radarinstrument som gör att man kan se vegetationens olika lager. Den kommer ge oss en bättre förståelse för hur världens skogar påverkar klimatet och omvänt hur klimatförändringarna påverkar världens skogar", säger Lars Ulander, professor i radarfjärranalys på Chalmers, som varit med i projektet sedan starten.
Radarn arbetar i tomografiskt läge, vilket innebär att den kan skapa detaljerade 3D-bilder av skogarnas struktur genom att observera från flera vinklar. Det gör det möjligt att mäta både biomassa och trädhöjd och i praktiken väga jordens skogar från rymden.
En viktig pusselbit i klimatmodellen
Idag uppskattar man att mellan 70 och 90 procent av all biomassa ovan mark finns i skogen, och att majoriteten av denna finns i tropikerna. Tidigare metoder för att mäta biomassa, som flygdata och markprov, har haft begränsad täckning.
Biomass förändrar det. Den kommer att skapa globala kartor med 200 meters upplösning – och uppdateras årligen under minst fem år. Det ger forskare som studerar klimatmodeller och klimatförändringar ett helt nytt datamaterial att arbeta med.
Själva satelliten väger 1,2 ton och är ungefär lika stor som en buss. Den är utrustad med en spektakulär parabolantenn med en diameter på 12 meter. Det är den största Europa någonsin skjutit upp för fjärranalys.
Den stora antennen är avgörande. Den ger högre upplösning, bättre känslighet och möjlighet att samla in detaljerade signaler även från tät vegetation. Dess design, ett hopfällbart mesh-reflektorsystem, gör att den får plats i raketen vid uppskjutning och kan vecklas ut i omloppsbana utan att förlora prestanda.
Radardata från Biomass skickas ner till markstationer och omvandlas till detaljerade kartor. Kartor som visar var biomassan ökar eller minskar, hur skogar förändras över tid och vilka områden som är mest sårbara för klimatpåverkan.
Biomass är en del av ESA:s Earth Explorer-program, och data från satelliten kommer att användas av forskare, beslutsfattare och klimatpaneler. Ju bättre vi förstår hur mycket kol skogarna lagrar, desto mer tillförlitliga blir våra klimatprognoser.
