Vem bestämmer vad himlakroppar ska få heta?
Den som upptäcker en ny himlakropp kan skicka in namnförslag med motivering till Internationella astronomiska unionen, IAU, som tar beslut om vilka namn som stjärnor, planeter och andra himlakroppar ska få. Organisationen, som bildades redan 1919, är en sammanslutning av astronomer från de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
- Vem som helst egentligen kan ge namn till objekt i solsystemet. Men någon måste ju vara intresserad av att använda det också. Därför är det bekvämt att ha ett system för gemensam namngivning, som vi har inom astronomin, säger Alexis Brandeker.
I solsystemet finns allt från planeter, månar och kometer till asteroider och dvärgplaneter, som alla fått olika namn. Och dessutom finns många kratrar och bergskedjor på himlakroppar som ska namnges.
Ofta är det den som upptäckt en himlakropp som ger namn åt den. Kometer namnges till exempel efter de personer som upptäckt dem, medan den som hittat nya asteroider får möjlighet att hitta på ett eget namn.
Många planeter har ett speciellt tema som namnet ska kopplas till. Planeten Jupiters månar efter namngavs efter gudens Jupiters älskarinnor och avkommor, och Uranusmånar har fått namn efter olika Shakespeare-karaktärer. Vår egen måne har kratrar och bergskedjor som är döpta efter vetenskapsmän, exempelvis kratern Dunér efter astronomen Nils Dunér.
- Det finns en hel del svenska namn i solsystemet. Min astronomkollega Claes-Ingvar Lagerkvist vid Uppsala Universitet, som sysslade med att upptäcka asteroider, uppkallade till exempel asteroider efter Uppsala-doktorander som disputationspresent.
Nuförtiden sker upptäckter oftast av automatiska robotteleskop som patrullerar himlen. Fynden katalogiseras, men de flesta får bara ett nummer istället för ett namn. Om konsortiumet bakom upptäckten vill så kan de däremot föreslå namn.
- Det blir väldigt många nya upptäckter i och med automatiseringen. Därför har man infört begränsningar. Helst ska upptäckare max skicka in två namnförslag varannan månad.
Stjärnor då? Eftersom det finns många miljarder stjärnor brukar de inte förses med ett egennamn utan ett nummer utifrån en astronomisk katalog som förtecknar stjärnor. Stjärnor kan ha nästan hur många alias som helst och för att hålla koll på stjärnornas egenskaper och namn använder astronomer ett verktyg, som heter Simbad.
Kan man föreslå vilket namn som helst?
- Det finns begränsningar, till exempel får inte himlakroppar döpas efter politiker eller religiösa ledare, och namnen får inte bestå av mer än 16 tecken.
Namnen ska även helst bestå av ett ord, gå att uttala, inte vara stötande och inte vara alltför likt ett befintligt namn. Namn på sällskapsdjur avråder man från och det är inte heller tillåtet med namn av kommersiell karaktär.
Men det är inte bara astronomer som har fått föreslå namn på nyupptäckta himlakroppar. Svenska Astronomiska Sällskapet har vid tre tillfällen efterlyst namn på nya exoplaneter från allmänheten. Tillsammans med astronomiska organisationer världen över har de sedan skickat har in de bästa förslagen till IAU.
Efterlysningen var en del i IAU:s globala initiativ IAU100 NameExoWorlds. Vid IAU:s hundraårsjublieum 2019 gavs länder chansen att namnge ett planetsystem, bestående av en exoplanet och dess värdstjärna.
- Svenska astronomiska sällskapet fick in många förslag och tävlingen gav resultat. Nu kretsar exoplaneten Isagel kring stjärnan Aniara i Karlavagnen. Namnen är hämtade ur Harry Martinsons roman Aniara, säger Alexis Brandeker, som var delaktig i en av Svenska Astronomiska Sällskapets namntävlingar.
Att allt fler himlakroppar upptäcks i solsystemet med hjälp mer avancerad teknik, rymdsonder och teleskop, ger fler objekt att namnge. Den som är sugen på att döpa en himlakropp gör bäst i att ge sig ut i nattmörkret och spana ut i solsystemet efter nya upptäckter.
Så namngavs våra planeter
Alla planeter i vårt solsystem förutom jorden har namn från den grekiska eller romerska mytologin. Den här traditionen fortsatte när Uranus och Neptunus upptäcktes i modern tid.
- Merkurius är namngiven efter den snabbfotade guden Mercurius i den romerska mytologin, vilket är passande då Merkurius är den snabbaste planeten i solsystemet.
- Venus är den romerska gudinnan för kärlek och skönhet. Planets namn passar bra då den är en vacker syn på himlen, där endast solen och månen är ljusare.
- Jorden är den enda av våra planeter som har ett engelskt namn som inte härstammar från grekisk/romersk mytologi utan från fornengelska och germanska. Det finns naturligtvis många andra namn för vår planet på andra språk.
- Mars uppkallades efter den romerska krigsguden. Planeten har förmodligen fått detta namn på grund av sin röda färg som påminde om blod.
- Jupiter var gudarnas konung i den romerska mytologin. Namnet passar planeten bra, eftersom den är överlägset störst i vårt solsystem.
- Saturnus är den romerska guden för jordbruk och rikedom, som också var far till Jupiter.
- Uranus har fått sitt namn efter den antika grekiska himlens gud, Uranos, och är den enda planeten som fått sitt namn från den grekiska mytologin.
- Neptunus är uppkallad efter romerska havsguden. Med tanke på den vackra blå färgen på denna planet är namnet ett utmärkt val.
