Redan när Alexis Brandeker först började intressera sig för astronomi var det en fråga som fascinerade honom: Finns det planeter runt andra stjärnor? I tusentals år var det en gåta utan svar, men på 1990-talet kom de första upptäckterna av exoplaneter och öppnade dörren till en ny era av rymdforskning.
– Plötsligt öppnades dörren till helt nya världar. Det fick mig att vilja forska om just exoplaneter, säger Alexis Brandeker.
Han är en del av forskargruppen ”Stjärnor, planeter och astrobiologi” vid Institutionen för astronomi på Stockholms universitet. Totalt finns fem forskargrupper och ett 20-tal fast anställda astronomer vid institutionen, som forskar om allt från galaxer, supernovor och solen till beräkningsfysik.
– Vi jobbar till viss del tillsammans med de andra grupperna, men framför allt arbetar vi med andra kollegor som forskar om exoplaneter i olika delar av Europa, särskilt kring Cheops, ett rymdteleskop som är dedikerat till att studera exoplaneter.
Cheops lär oss om exoplaneter
Rymdteleskopet Cheops, som är utvecklat av ESA, sköts upp 2019 efter åtta års förberedelser. Teleskopet observerar hur ljuset från en stjärna förändras när en exoplanet passerar framför den. Metoden att på det här sättet upptäcka planeter är lika enkel som genial. Det är som att du ser på en lampa långt bort och när något bryter strålen vet du att det finns där. Att studera det ljus som passerar genom exoplaneternas atmosfär ger dessutom en hel del svar om planeten.
– Genom Cheops kan vi lära oss mycket om exoplaneter. Passagen avslöjar exempelvis planetens storlek, om den har en atmosfär och vilken typ av atmosfär det rör sig om, förklarar Brandeker.
För att bestämma planets massa och densitet använder forskarna andra mätmetoder och genom att kombinera de olika data går det att avgöra vilken typ av planet det handlar om.
– Om en planet är stor men lätt, rör det sig om en gasplanet. Men om den består av tyngre ämnen, som sten och järn, klassas den som en stenplanet.
Genom att analysera hur ofta en planet kretsar kring sin stjärna kan forskarna även avgöra avståndet till stjärnan och dessutom uppskatta dess temperatur.
– Om vi vet hur varm planeten är får vi en tydligare bild om dess egenskaper, till exempel om den kan befinna sig i den så kallade beboliga zonen, där vatten kan existera i flytande form.
Pågående jakt på en unik händelse
Alexis Brandeker kastar en snabb blick på klockan. Just denna dag, medan intervjun pågår, samlar Cheops in data från ett intressant stjärnsystem. Målet är att försöka observera en dubbelockultation, vilket betyder att två planeter passerar framför stjärnan samtidigt och i bästa fall även skymmer varandra, något som är extremt sällsynt.
– Det skulle vara en unik händelse och ge oss möjlighet att bestämma planeternas banor med mycket högre noggrannhet än vad som annars är möjligt. Det vore superspännande, säger Alexis Brandeker, som är ansvarig för forskningsprogrammet.
Chansen att det händer just denna gång är omkring 25 procent, men forskarna kommer att få sex ytterligare möjligheter de kommande två åren.
