Bloggen - Rymdpolitik

Ökad militär närvaro i rymden under Trump

Att Donald Trump nu för andra gången flyttar in i Vita huset kommer sannolikt att få stora återverkningar i världspolitiken. Och baserat på erfarenheterna från hans förra mandatperiod kommer satsningarna på att förstärka USA:s militära förmåga i rymden att intensifieras under de kommande fyra åren.
Johan Westman
FOI
Ämnen:
´
Publicerad
2025-01-31
Dela artikel:

USA är utan tvekan den nation som för närvarande står för de största rymdsatsningarna, såväl militära som civila. Under Donald Trumps förra mandatperiod utfärdade presidenten en ny nationell rymdpolicy och inte mindre än sju olika rymdrelaterade direktiv – alltifrån en utökning av det bemannade rymdprogrammet, där nya landningar på månen är det mest uppmärksammade, till renodlat militära satsningar. 2019 etablerades rymdstyrkan, US Space Force, som en egen vapengren inom den amerikanska försvarsmakten. Även under Joe Bidens presidentperiod har utvecklingen av rymdverksamheten fortsatt, om än i ett något lägre tempo.

– Den amerikanska utvecklingen ser inte ut att avstanna på något sätt, snarare tvärtom. USA har byggt upp en stor militär organisation som enbart arbetar med rymddomänen. Samtidigt har man snabbat på sin förmåga till teknikutveckling, framför allt genom ett närmare samarbete med industrin, säger Jonatan Westman, rymdanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstituts avdelning för försvarsteknik.

– USA satsar väldigt brett. Det man nu gör är bland annat att försöka integrera olika system och tjänster. Bort från stuprörstänkande och i stället fler system som kan samarbeta med varandra.

Svårigheten att särskilja militär rymdverksamhet från den civila är att många satelliter utnyttjas både för militära och civila ändamål. Begreppet dubbla användningsområden – dual use – är centralt för de flesta av de rymdsatsningar som sker i dag.

Ett av de tydligaste exemplen på dubbla användningsområden är satellitsystemet Starlink. De numera över 5 000 Starlink-satelliterna levererar internetuppkoppling till civila användare världen över, men används också för exempelvis den amerikanska militärens kommunikationsbehov. Under det ryska anfallskriget har Ukraina fått nyttja Starlink för att upprätthålla landets internet- och kommunikationskapacitet, när ordinarie nätverk och anläggningar slagits ut i ryska attacker.

– Starlinks ägare, SpaceX som kontrolleras av Elon Musk, samarbetar nu med den amerikanska försvarsmakten om utvecklingen av en militär variant av Starlink, kallad Starshield. Starshield ska förse USA med både satellitkommunikation och spaningsmöjligheter och ett hundratal satelliter har redan skjutits upp, berättar Jonatan Westman, och fortsätter:

– Satellitkommunikation får inte lika mycket uppmärksamhet som spaning, men är minst lika viktig. Satellitkommunikation används militärt på alla nivåer – strategisk, taktisk och operativt på slagfälten. Det kan handla om allt ifrån kommunikation med kärnvapenstyrkor till kommunikation för enskilda stridande förband, till exempel för styrning av drönare.

Vid sidan av USA är det främst Kina som storsatsar i rymden. Även om man fortfarande ligger efter USA är utvecklingstakten i Kina på vissa områden ännu snabbare. Bland annat planerar Kina ett antal mycket stora konstellationer för satellitkommunikation, liknande Starlink. Enligt Jonatan Westman på FOI går utvecklingen i Ryssland däremot något trögare, inte minst på grund av de omfattande sanktioner som specifikt riktats mot landets rymdrelaterade utvecklingsarbete.

– Generellt kan man säga att det globala utvecklingstempot fortsatt är väldigt högt. De tekniska förmågorna kommer att öka, liksom antalet satelliter. Och även om det är svårt att helt hålla isär militära och civila satsningar, kommer tillväxten på den militära sidan förmodligen att vara minst lika stor som på den civila, säger Jonatan Westman, och pekar på att det inte bara är stormakterna som nu skaffar sig egna militära rymdförmågor.

– Fler och fler länder inser att rymden redan är en viktig konfliktarena. Därför genomför länder runt om i världen just nu anpassningar av sina försvarsdoktriner och militära organisationer. Och man vill dessutom ha tillgång till egna militära rymdsystem baserade på egna satelliter.

– Det finns ett värde i att ha egen rådighet över rymdsystemen, till exempel över ett antal satelliter som ett land kan nyttja efter egna behov, säger Jonatan Westman och nämner Ukraina som exempel.

– Via samarbetspartners har Ukraina under hela kriget med Ryssland haft tillgång till den bästa rymdbaserade spaningsförmåga som finns. Trots det har Ukraina ändå sett fördelarna med att ha egna spaningssatelliter för att kunna göra vissa typer av inmätningar och utvärderingar. De allra mest känsliga delarna av spaning och kommunikation vill man hålla inom ett helt eget system, utan att behöva informera andra om vad man är intresserad av att studera.

Ett annat område där flera länder kan önska egen rådighet är det som kallas rymdlägesbild (Space Situation Awareness). Förenklat handlar det om att kartlägga och få en tydlig bild av vad som finns i rymden runt jorden och var det finns. Att veta var olika satelliter eller rymdskrot finns och att vara förvarnad kring risker för kollisioner eller avsiktliga störningar eller angrepp.

– Även här kan det finnas ett värde att inte andra känner till vad man vet och vad man fokuserar på att studera. Att ha förmåga att mäta in rymdobjekt för en rymdlägesbild kan också ge länder något att bidra med i internationella samarbeten.

Det resonemanget gäller i viss mån även i Sverige. 2024 beslutade regeringen om en svensk försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. Det är första gången någonsin som Sverige tagit fram en rymdstrategi som inte har ett renodlat civilt eller kommersiellt perspektiv, utan där försvarsfrågorna lyfts fram på ett detaljerat sätt. Den svenska försvars- och säkerhetsstrategin för rymden vilar på fyra pelare:

  • Säkerställa handlingsfriheten i och genom rymden genom att ha förmågan att förutse och hantera utmaningarna kopplat till rymden.
  • Skapa en portfölj bestående av förmågor, tjänster och kapacitet på rymdområdet till stöd för vårt totalförsvar och vår krisberedskap.
  • Vara en aktiv och ansvarstagande partner på den internationella rymdarenan och bidra till den gemensamma säkerheten.
  • Bedriva en sammanhållen och kunskapsbaserad rymdpolitik som bidrar till utvecklingen av krisberedskapen och totalförsvaret.

– Den nya strategin är ett enormt steg framåt för Sverige som rymdnation och som internationell rymdaktör. Att Sverige samtidigt blivit en del av Nato har ju inneburit att vi redan gått med i ett antal rymdsamarbeten inom försvarsalliansen och kommer att ha möjlighet att utnyttja Natos poolade rymdförmågor, säger Jonatan Westman, och fortsätter:

– Samarbetet på rymdsidan inom Nato befinner sig i en uppbyggnadsfas och för närvarande har man inte ambitionen att bygga upp några egna gemensamma rymdresurser. I stället planerar man att poola medlemsländernas individuella resurser. Därför kommer de olika Nato-länderna, inklusive Sverige, att utveckla egna militära rymdförmågor.

Som Nato-medlem sitter Sverige på ett trumfkort – rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Esranges läge norr om polcirkeln ger möjlighet att skjuta upp satelliter till några av de mest använda satellitbanorna. För andra Nato-länder innebär tillgång till Esrange ytterligare en möjlig uppskjutningsbas.

– Det är inte någon hemlighet att Sverige ser tillgång till Esrange som ett viktigt bidrag till Nato-samarbetet. Dels som markstation, men framför allt som rymdbas för uppskjutning av satelliter, säger Jonatan Westman på FOI.