Den 18 januari 2024 klockan 22.49 svensk tid började Sveriges tredje astronaut Marcus Wandt sin resa till ISS. Under sina 17 dagar på rymdstationen genomförde Marcus Wandt ett 30-tal internationella experiment i tyngdlöshet tillsammans med sina astronautkollegor. Dessutom genomförde han två svenska experiment, ett om ergonomi för KTH och ett om stamceller för Uppsala universitet.
Ett år efter den nervkittlande uppsändningen berättar Marcus Wandt för Rymdbloggen om hur veckorna i rymden påverkat hans liv:
Har upplevelsen i rymden förändrat ditt sätt att tänka?
Många av de tankar och värderingar jag hade förut har förstärkts kraftigt, till exempel vikten av hållbarhet och av att ta hand om vår planet. Sedan har också min uppfattning om storleken på jorden ändrats, den känns klart mindre och allt känns mycket nära.
Min spontana tidshorisont är också ändrad, även om jag fortfarande är mycket resultathungrig så är min hjärnas tidsperspektiv ofta inställd på årtionden i stället för timmar, och ofta ännu längre. Jag tänkte hyfsat långsiktig förut också, men inte alls på det här sättet och med en så stark självklarhet. Det är bara några exempel på hur det här uppdraget och den här erfarenheten har ändrat mina perspektiv.
Vad sysslar du med nu och hur förvaltar du all kunskap från rymdresan?
Generellt jobbar jag för att vi ska ha en fortsatt stark innovationskultur i Sverige. I det arbetet rör jag mig tvärs mellan industri, akademi och myndigheter, vilket är otroligt kul och stimulerande. Det finns en enorm potential i Sverige och vi kan, och måste, på riktigt vara med och få upp Europa på banan igen.
Sedan gör jag några verkligt konkreta saker inom rymd och AI. Exempelvis var jag precis på Europeiska Astronautcentret, EAC, i Köln i min ESA-roll som instruktör för Europas och Indiens astronauter som ännu inte varit i rymden.
Vilka resultat har rymdfärden gett så här långt?
Vi får ut så otroligt mycket från våra expeditioner i rymden. Jag ser ett enormt intresse kring rymd, forskning och naturvetenskap varje dag. Förutom rena forskningsresultat så är de en tydlig källa till inspiration och nyfikenhet, vilket skapar vilja och passion för att ta i det lilla extra och flytta våra kunskapsgränser framåt.
Ergonomiska experiment i rymden
Med på Marcus Wandts rymdresa var ett ergonomiskt experiment från KTH. Syftet var att få kunskap om hur utformningen av rymdmiljöer påverkar astronauternas tankeförmåga och stressnivåer. Marcus Wandts stress, kognitiva prestanda, hjärtaktivitet och rörelser har studerats och data från olika delar av rymdstationen har jämförts.
Gick de ergonomiska experimenten ombord som förväntat, Michail Magkos, forskare på KTH?
Experimenten har varit väldigt framgångsrika. Alla metoder och utrustning fungerade i rymden och vi har fått lika bra, eller till och med bättre, resultat än vi förväntade oss. Vissa saker är överraskande medan andra överensstämmer med våra hypoteser.
Vi får inte kommunicera resultaten i detalj än, men har fått den kunskap vi hoppades på och kan använda den i framtida designprocesser för nya rymdstationer och andra trånga miljöer för att skapa bra arbetsmiljö.
Hur har ni jobbat vidare med experimentet?
Vi träffade Marcus en vecka efter landning och för två månader sedan för att följa upp resultaten. Vi har gjort analyser, men också gjort motsvarande experiment på jorden. Studentgrupper med 30 personer har fått leva isolerat i små utrymmen, för att se om mikrogravitationen påverkar resultaten. Om inte kan liknande tester göras på jorden.
Forskningen gjordes med ovanligt kort varsel?
Ja, en viktig erfarenhet är att det går att göra forskning på kort varsel. Normalt tar det fyra till fem år för att göra experiment med människor i rymden, men nu var tiden mellan start och uppskjutning drygt ett halvår. Det har väckt intresse runt om i världen.
