Tidigare har vi skrivit om hur nya satellitstudier belyser vikten av grönska för att hantera klimatförändringar. I Sverige finns sedan flera år ett projekt där hela marktäcket kartläggs med hjälp av bland annat data från satelliter.
Nationella marktäckedata, heter projektet som är initierat av Naturvårdsverket och som syftar till att få grundläggande information om hur landskapet ser ut och hur det förändras över tid. Man vill kartera vad som täcker marken, om det är skog, bebyggelse, vatten, våtmark, hav, öppen mark och så vidare. Detta har flera fördelar och är något som många aktörer inom miljöområdet har användning av.
Karteringen baseras på en kombination av satellitdata och information från Lantmäteriets laserscanning av Sverige. Satelliterna som används i karteringen är Sentinel 2A och 2B som ingår i det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus. Satelliterna täcker Sverige med bilder på tio meters upplösning ungefär var tredje dag.
Grönområden i svenska städer
En myndighet som använder sig av Nationella marktäckedata är Statistiska Centralbyrån, SCB. Var femte år tar de fram rapporter över marktäcket och grönområdet i alla landets cirka 2 000 tätorter. Detta görs för att hålla koll på vad som händer med marken runt omkring oss då den påverkar oss alla.
Till ytan är Sverige ett stort land, men de flesta av oss bor i tätorter runt om i landet vilket gör att 87% av landets befolkning tränger ihop sig på 1,5% av Sveriges landyta. Det gör att det blir en stor konkurrens om marken som finns i tätorterna, däribland grönområden.
SCB definierar ett grönområde som ett område av sammanhängande grönytor som uppgår till minst en halv hektar och som är allmänt tillgängligt. SCB tittar även på hur långt man har till närmsta grönyta eller grönområde. Det görs dels för att grönområden påverkar människans välbefinnande mycket, dels ur ett naturperspektiv. Gröna miljöer är temperaturreglerande, påverkar växtlighet och spridningsmiljöer.
Genom SCBs rapport över grönområden förser de användare med statistik men sen är det upp till andra, såsom policymyndigheter, kommuner, beslutsfattare, forskning, med flera, att utnyttja materialet.
Möjligheterna med rymddata
Nästan all rymddata är öppen och fri för alla att använda. Europas jordobservationsprogram Copernicus bidrar genom en flotta av satelliter, samt instrument på marken, för att bokstavligt talat ta tempen på vår jord.
Vi ställde ett par frågor till Iris Lee Thompson, jordobservations- och geografisk analytiker med ett nationellt perspektiv på Rymdstyrelsen, om Sveriges roll i Copernicus och vad hon ser att vi kan använda rymddata till.
- Rymdstyrelsen har en ganska viktig roll i Copernicusprogrammet. Vi är Sveriges röst i EU när det kommer till jordobservation, så vi arbetar mycket med att se till att svenska intressen tas tillvara och att svenska användare får ut så mycket som möjligt av programmet. Det handlar om allt från att vara med och påverka vilka nya satelliter som ska skjutas upp till att se till att data blir lättillgänglig för svenska användare.
Nationellt finns ett forum som kallas Myndighetssamverkan Copernicus som är ett initiativ från Rymdstyrelsen för att tillsammans med andra myndigheter se hur det svenska samhället kan dra nytta av rymddata.
- Vi har regelbunden kontakt och träffas två gånger per år för att diskutera hur vi kan samarbeta bättre, dela erfarenheter och kanske till och med göra gemensamma projekt, workshops med mera. Just nu pratas det mycket om hur vi kan göra det enklare för fler att använda satellitdata i sitt dagliga arbete i respektive myndighet, berättar Iris Lee Thompson.
En produkt som kommit ur Rymdstyrelsens arbete med att tillgängliggöra rymddata är Digital Earth Sweden. En plattform för rymddata över Sverige och Östersjön. Ambitionen är att fler aktörer ska kunna använda sig av och dra nytta av jordobservationsdata. Till grund för plattformen Digital Earth Sweden ligger Nationellt Rymddatalabb, som initierades 2019 som ett samarbetsprojekt mellan AI Sweden, Rymdstyrelsen, RISE Research Institute of Sweden och Luleå tekniska universitet.
Sverige kan bli mycket bättre
Trots att det finns bra exempel på samarbeten och konkreta tillämpningar av rymddata så tycker Iris Lee Thompson att det finns mer att göra
- Om jag ska vara ärlig så tycker jag att vi i Sverige kan bli mycket bättre på att utnyttja rymddata. Det finns så otroligt mycket potential som vi inte riktigt tar vara på. En stor utmaning är nog att många fortfarande tycker att det verkar krångligt och komplext med att börja använda satellitdata. Och sanningen är ju att det blir enklare att utmana dessa svårigheter när vi kan ha en förståelse för vilka dessa svårigheter är, berättar Iris Lee Thompson.
Som en följd av detta håller Rymdstyrelsen just nu på att kartlägga hur vi kan nå ut till fler potentiella användare. En del av det arbetet kommer mynna ut i att myndigheten i oktober 2025 kommer anordna temadagar med fokus på jordobservation och hur man kan ta tillvara på rymddata.
Dels finns utmaningar i att informera vad data från rymden faktiskt kan användas till, dels handlar det om att göra data mer lättillgänglig och användarvänlig. Det handlar om allt från att ha bra nedladdningstjänster till att erbjuda utbildningar och support.
- Möjligheterna med rymddata är verkligen enorma. Ett av mina favoritexempel är tekniken som använder radarsatelliter för att mäta markrörelser med millimeterprecision som heter InSAR. Det kan vara superviktigt för att upptäcka risker för jordskred eller se hur byggnader påverkas av tunnelbyggen, berättar Iris Lee Thomspon. Det finns verkligen hur mycket som helst man kan göra!
Andra exempel är hur man kan använda satellitbilder för att räkna bilar på parkeringsplatser och på så sätt få koll på hur många som besöker olika köpcentrum. Det går även att använda atmosfäriska satellitdata för att mäta metanutsläpp hos stora gasledningar i världen eller till att övervaka olaglig fiskeverksamhet runt världens alla kontinenter.
