Under två års tid har det statliga svenska rymdbolaget SSC byggt raketen för Suborbital Express 4, den fjärde i ordningen i det kommersiella sondraketprogrammet där forskare kan experimentera i tyngdlöshet. I nyttolasten fanns sex vetenskapliga experiment från olika länder och spände över flera discipliner, från medicin och grön energi till universums födelse.
· MicACTin: Karolinska Institutet undersökte hur immunförsvaret, specifikt T-celler, påverkas av tyngdlöshet. Detta är relevant för astronauter, men kan även leda till nya behandlingar för immunförsvarssjukdomar på jorden.
· LiFiCo: Karlstads universitet studerade tillverkningen av effektivare solceller genom att belägga glassubstrat med organiska filmer i tyngdlöshet.
· DUST-II: Ett samarbete mellan Hokkaido University i Japan och Braunschweig University i Tyskland simulerade hur dammpartiklar bildas och växer i rymden, vilket kan ge insikter om stjärnor, planetsystem och till och med nanoteknologi på jorden.
· JACKS: Brandenburg University of Applied Sciences och Otto von Guericke University Magdeburg i Tyskland utforskade beteendet hos granulära gaser, viktiga för att förstå allt från kosmiska nebulosor till jordens dammstormar.
· BFS: Stockholms universitets Östersjöcentrum undersökte hur blåstångens reproduktion, som verkar synkroniseras med månens cykler trots avsaknaden av tidvatten i Östersjön, påverkas av tyngdlöshet.
· TATTS: Linköpings universitet, i samarbete med University of Colorado Springs, filmade vattnets beteende i tyngdlöshet.
En kort ögonblick av tyngdlöshet
Rakettypen som används för programmet Suborbital Express är lite över tolv meter hög och väger över två och ett halvt ton. När den nått topphastigheten färdas den 2,3 kilometer per sekund, det är lika snabbt som att åka mellan Stockholm och Sundsvall på fyra minuter. Raketen går upp till 26 mils höjd för att sedan falla mot marken, vilket ger sex minuter i simulerad tyngdlöshet för experimenten ombord.
- Ibland är några minuter i tyngdlöshet allt ett forskningsprojekt behöver för att nå nästa nivå, vilket ofta resulterar i stora upptäckter för mänskligheten, säger Krister Själander, chef för nyttolaster och flygsystem, i ett pressmeddelande från SSC.
Rakettypen har använts sedan 2005 och bytt namn från Maser till Suborbital express. Sedan dess har det sänts upp 15 raketer av modellen, senast Suborbital Express 3 i november 2022.
