Bloggen - Astronomi

Euclid släpper första delen av sin kosmiska atlas

Nyligen avtäcktes den första delen av Euclids stora karta av universum. Bilden är en enorm mosaik som visar stjärnor och galaxer i detalj, men ändå utgör den bara en liten del av den tänkta kartläggningen.
Euclid kartbit ett
ESA/Euclid/Euclid Consortium/NASA, CEA Paris-Saclay, image processing by J.-C. Cuillandre, E. Bertin, G. Anselmi; ESA/Gaia/DPAC; ESA/Planck Collaboration
Ämnen:
´
Publicerad
2024-10-25
Dela artikel:

Euclid är ett rymdteleskop utvecklat av ESA, som sändes upp i juli 2023. Enligt forskarna är det ett av de mest precisa och stabila teleskop som någonsin byggts. Uppdraget är att kartlägga de mörka delarna av universum närmast oss.

Den första biten av Euclids karta av universum är en enorm mosaik på 208 gigapixlar, som visades för första gången vid den internationella astronautiska kongressen i Milano, Italien.

Mosaiken innehåller 260 observationer som gjordes mellan 25 mars och 8 april 2024. På dessa två veckor lyckades Euclid täcka 132 kvadratgrader av den södra himlen i detalj.

Det låter mycket, men denna första mosaik utgör bara en procent av den omfattade kartläggning som Euclid gör under sex år. Under uppdraget observerar teleskopet former, avstånd och rörelser hos miljarder galaxer på ett avstånd av 10 miljarder ljusår. Resultatet av arbetet blir den största kosmiska 3D-kartan som någonsin skapats, som kommer att visa mer än en tredjedel av himlen.

Den första delen av kartan innehåller redan cirka 100 miljoner stjärnor och galaxer. Omkring 14 miljoner av galaxerna kan komma att användas för att studera inflytandet av mörk materia och mörk energi på universum.

Galax
ESA/Euclid/Euclid Consortium/NASA, CEA Paris-Saclay, image processing by J.-C. Cuillandre, E. Bertin, G. Anselmi

Euclid är försedd med mycket känsliga kameror som kan fånga objekt med stor detaljrikedom. Bilden här ovanför är förstorad 600 gånger jämfört med den fullständiga mosaiken, men trots att den är väldigt inzoomad kan man tydligt se den komplicerade strukturen hos en spiralgalax.

En speciell del av mosaiken är även de svaga moln som går att se mellan stjärnorna i vår egen galax, som framträder i ljusblått mot rymdens svarta bakgrund. De består av en blandning av gas och stoft, och brukar kallas för galaktiska cirrus eftersom de ser ut som cirrusmoln (också kallade fjädermoln).

Stjärnor
ESA/Euclid/Euclid Consortium/NASA, CEA Paris-Saclay, image processing by J.-C. Cuillandre, E. Bertin, G. Anselmi

Dessa moln fångas upp av Euclids kamera för synligt ljus, alltså det spektra vi kan se med blotta ögat, eftersom de reflekterar det optiska ljuset från Vintergatan. Molnen lyser också i långt infrarött ljus, vilket tidigare har observerats av ESA:s Planck-uppdrag.

Den första pusselbiten i Euclids kosmiska atlas är en försmak på vad vi kan vänta. Sedan teleskopet påbörjade sina rutinmässiga vetenskapliga observationer i februari i år har 12% av undersökningen slutförts.

Ytterligare bilder kommer att publiceras i mars 2025, och det första årets datamängd öppnas för allmänheten 2026.