Saturnus ringar är något av de mest spektakulära inslagen i solsystemet. Men planeten är inte ensam om att ha ringar. Det har även Jupiter, Neptunus och Uranus , även om de inte är lika uppenbara.
Nya teorier visar att jorden kan också ha omgetts av en ring. Andrew Tomkins, professor vid Monash University i Australien, har nyligen fått en artikel publicerad i Earth & Planetary Science Letters som förklarar de nya rönen.
För att förstå varför jorden tidigare kan omgetts av en ring behöver vi titta närmare på hur dessa uppkommer.
När asteroider eller andra mindre himlakroppar passerar en planet sträcks de ut av gravitationen och om de kommer tillräckligt nära bryts de sönder i många små och några större bitar. Efter ett tag bildas en ”skrotring” som kretsar kring den större kroppens ekvator. Med tiden faller materialet i ringen ned till den större kroppen och bildar nedslagskratrar nära ekvatorn.
Vad talar för att jorden haft en ring?
För cirka 466 miljoner år sedan började jorden träffas av många meteoriter. Detta är känt eftersom många nedslagskratrar bildades under en geologiskt sett kort period.
Kalkstensavlagringar från denna period har hittats i Europa, Ryssland och Kina. De innehåller mycket höga halter av skräp från en viss typ av meteorit och visar tecken på att de utsatts för strålning från rymden under mycket kortare tid än vi ser i meteoriter som faller i dag.
Det finns 21 kända kratrar från meteoritnedslag som bildades under denna period. Forskare har undersökt om det finns ett mönster i deras placering genom att använda modeller av hur jordens tektoniska plattor rörde sig i det förflutna. Därigenom har de kunnat kartlägga var kratrarna befann sig när de bildades.
Samtliga kratrar finns på kontinenter nära ekvatorn och det är extremt osannolikt att de alla skulle bildas där om de inte var relaterade till varandra. Därför är det troligt att kratrarna skapades efter att en stor asteroid kom nära jorden, och bröts sönder i mindre delar som skapade en ring. Under flera tiotals miljoner år regnade sedan asteroidens bråte ner på jorden och skapade det mönster av kratrar som man nu har kartlagt.
Kan en ring runt jorden ha påverkat klimatet?
För cirka 465 miljoner år sedan började vår planet svalna dramatiskt, och runt 20 miljoner år senare inträffade den Hirnantianska istiden – den kallaste perioden under de senaste 500 miljoner åren. Kan en ring som skuggade jorden ha bidragit till denna extrema nedkylning?
Kontinenterna låg vid denna tid på olika ställen på grund av kontinentaldriften. En stor del av Nordamerika, Europa och Australien låg nära ekvatorn, medan Afrika och Sydamerika låg på högre sydliga breddgrader. Ringen skulle ha legat runt ekvatorn, och eftersom jordens axel lutar i förhållande till dess omloppsbana runt solen skulle ringen ha skuggat delar av jordens yta. Denna skuggning kan i sin tur ha orsakat global nedkylning, eftersom mindre solljus nådde planetens yta.
– Det som gör det här fyndet ännu mer spännande är de potentiella klimateffekterna av ett sådant ringsystem. Tanken att ett ringsystem kan ha påverkat de globala temperaturerna lägger till ett nytt lager av komplexitet till vår förståelse av hur utomjordiska händelser kan ha format jordens klimat”, säger professor Andrew Tomkins, i ett uttalande från Monarch University.
Forskarna menar att nästa steg i det vetenskapliga detektivarbetet är att skapa matematiska modeller för hur asteroider bryts upp och sprids, och hur ringen som bildas utvecklas över tid. Utifrån detta kan man göra en klimatmodellering, som undersöker hur mycket nedkylning som kan orsakas av en sådan ring.
