Satellitmätningar av koldioxid (CO₂) och metan (CH₄) är en viktig del i att övervaka hur stor mängd av dessa växthusgaser som släpps ut i atmosfären och hur det påverkar klimatet globalt.
För att göra dessa osynliga utsläpp synliga kan man använda satellitburen bildspektroskopi. Tekniken bygger på att varje pixel i en bild mäter hundratals våglängder av ljus som reflekteras från jordytan och absorberas av gaser i atmosfären. Beroende på vilka gaser som finns i atmosfären absorberas en viss mängd av ljuset vid olika våglängder, eller färger, av ljus. Genom att analysera dessa "spektrala fingeravtryck" kan forskare både identifiera och mäta hur stor mängd av gaserna som finns vid specifika platser runt om på jorden.
Varför metan och koldioxid?
Metan och koldioxid är två av de viktigaste växthusgaserna som bidrar till klimatförändringarna. Metan är en särskilt potent växthusgas med 80 gånger större uppvärmningspotential än koldioxid över en 20-årsperiod. Att minska metanutsläppen är därför en avgörande åtgärd för att bromsa den globala uppvärmningen på kort sikt. Koldioxid har en längre livslängd i atmosfären och är därför viktig att adressera för att undvika de värsta långsiktiga effekterna av klimatförändringarna.
Fokus på superutsläppare
Den ideella organisationen Carbon Mapper har tillsammans med bland andra NASA:s Jet Propulsion Laboratoy utvecklat satelliten Tanager-1 som i detta nu snurrar runt jorden. Den kan skanna stora områden på jordytan och samla in data om metan- och koldioxidutsläpp med hög precision.
Carbon Mapper fokuserar på att identifiera och kvantifiera "superutsläppare", det vill säga punktkällor som står för en oproportionerligt stor andel av de totala utsläppen. Genom att rikta in sig på dessa superutsläppare kan man uppnå betydande utsläppsminskningar på ett effektivt sätt.
Förutom Carbon Mapper arbetar även den europeiska rymdorganisationen ESA med att mäta metan- och koldioxidutsläpp i atmosfären. Inom ESA:s och EU:s jordobservationsprogram Copernicus finns en serie satelliter, bland annat Sentinel-5P, som är utrustad med instrument för att övervaka atmosfärens sammansättning. Data från Sentinel-5P används bland annat för att spåra metanutsläpp på global skala.
Kayrros, ett europeiskt teknikföretag, har också utvecklat en plattform som nyttjar data från Sentinel-5P tillsammans med andra källor, som markbaserade sensorer, positionsdata och information från sociala medier, för att övervaka metanutsläpp. Genom att kombinera dessa datakällor kan Kayrros identifiera plats, styrka och storlek på metanläckor runt om i världen.
Studier från Kayrros visar att det finns cirka 100 stora metanläckor aktiva vid varje given tidpunkt globalt. Runt hälften av dessa utsläpp kommer från regioner med verksamhet inom olje- och gasindustrin, kolbrytning och annan tung industri.
Teknik för att upptäcka metanutsläpp i realtid förväntas få stor betydelse för klimatpolitiken, både för beslutsfattare och investerare.
Du kan också leta superutsläppare
All data som samlas in av Carbon Mapper görs tillgänglig för allmänheten via deras dataportal. I portalen kan man utforska, analysera och visualisera utsläppsdata. Man kan bland annat se utsläppsplymer, jämföra utsläpp från olika källor och ladda ner data för egen analys.
