Bloggen - Astronomi

Solen närmar sig sin mest aktiva period

På långt håll ser solen lugn och fridfull ut på dagshimlen. Men på nära håll sker nu kaotiska utbrott av solaktivitet som snart når sin kulmen. Vi närmar oss solmaximum, men vad innebär det egentligen?
Solen
NASA/SDO
Ämnen:
´
Publicerad
2024-09-02
Dela artikel:

Även om vi inte kan se solens aktivitet med blotta ögat kan vi se effekten av den på jorden, bland annat i form av norrsken. Under den senaste tiden har dessa färgglada skådespel har dykt upp längre söderut än vanligt, vilket beror på solens ökade aktivitet.

Solens aktivitet är nämligen inte konstant, den löper i cykler som varar ungefär elva år. Under den tidsperioden går solen mellan hög och låg aktivitet, och den maximala aktiviteten nås i mitten av perioden när solens magnetfält vänder.

Den senaste solcykeln varade från 2008 till 2019. Vi befinner oss nu i mitten av den nuvarande solcykeln och närmar oss den maximala magnetiska aktiviteten.

Hur vet vi att vi närmar oss solmaximum?

Det som händer när vi når maximum är att solens förhöjda magnetiska aktivitet blir så stark att den kväver energin som kommer från solens inre. Det innebär att energi hindras från att nå solens yta, vilket orsakar svalare ytor på solen som framträder som mörka fläckar. Det är dessa som brukar kallas för solfläckar.

Solen
NASA

Forskare kan få en uppfattning av solens aktivitetsnivåer genom att räkna antalet solfläckar, och de har kunnat se rekordmånga fläckar under det senaste året.

Tidigare i augusti visade preliminära observationer 299 solfläckar som alla dök upp inom loppet av 24 timmar. Det är det högsta dagliga solfläcksrekordet på över 22 år om det bekräftas.

Det är viktigt att spåra solfläckar eftersom de ofta är utgångspunkter för kraftiga soleruptioner och massiva utbrott som brukar kallas koronala massutkastningar.

Vad händer när solen får ett utbrott?

Alla solfläckar ger inte upphov till utbrott, och alla utbrott som sker går heller inte i riktning mot jorden. 

När stora soleruptioner och koronala massutkastningar inträffar slungar de ut laddade partiklar i rymden med hastigheter på över 1 000 kilometer i timmen. Om jorden är i vägen för dessa kan de laddade partiklarna interagera med jordens magnetfält och övre atmosfär, och det är då vi brukar kunna se norrsken.

– Ökad norrskensaktivitet blir mer sannolik när vi närmar oss ett solmaximum, vilket nu är beräknat till 2025 och några år efter det. Men det innebär också ökad risk för påverkan på våra tekniska system, säger Urban Brännström, forskare och observatoriechef på IRF Kiruna.

När jordens magnetfält träffas av solens laddade partiklar finns nämligen risk att energi överförs och att ett elektriskt fält går genom jordytan. Det kallas för en geomagnetisk storm. Vid en geomagnetisk storm kan strömmarna gå genom allt ledande material som är jordat, till exempel elnät, järnvägsnät och rörledningar.

Solstormar riskerar alltså att störa elledningar, men även högfrekventa radiosignaler som bland annat militär, flygbolag och GPS-system förlitar sig på.

Ett annat bekymmer är rymdfarkoster. Om partiklar från en koronal massutkastning når jorden ökar densiteten i jordens atmosfär. Det skapar mer motstånd, vilket leder till att vissa satelliter och farkoster faller ur omloppsbana och brinner upp i atmosfären.  

Sedan januari i år har geomagnetiska stormar orsakat radioavbrott i Nord- och Sydamerika, Europa och Afrika. Att lära sig förutse solstormar är därför ett viktigt område för forskningen, eftersom det kan ge oss mer tid att förbereda oss.