Bloggen - Solsystemet

Krasch med enorm asteroid flyttade månen Ganymedes axel

För fyra miljarder år sedan träffades Jupiters största måne, Ganymedes, av en asteroid. Ny forskning visar att kraschen var så enorm att månens axel flyttades. Ännu mer kunskap om den avlägsna månen väntas när rymdsonden Juice, med svenska instrument ombord, anländer till Jupiter år 2031.
Jupiter och Ganymedes
NASA, ESA and E. Karkoschka (University of Arizona)
Ganymedes syns strax bakom Jupiter.
Ämnen:
´
Publicerad
2024-09-17
Dela artikel:

Ganymedes är solsystemets största måne. Med en diameter på över 5000 kilometer är den till och med större än planeten Merkurius. Den upptäcktes av astronomen Galileo Galilei, som skymtade den genom sitt teleskop en kväll år 1610. Men trots sin storlek har den avlägsna Ganymedes dolt sina hemligheter väl.

Sedan 1970-talet har Ganymedes utforskats aktivt. Bland annat passerade rymdsonderna Voyager 1 och Voyager 2 båda månen år 1979 och kunde bestämma dess storlek.  

Men nyligen presenterade planetologen Naoyuki Hirata och hans forskarkollegor vid Kobe University i Japan nya forskningsrön om Ganymedes. Upptäckterna gjordes genom att jämföra månen med andra himlakroppar, som också påverkats av asteroidnedslag.

Forskarna slog fast Ganymedes enorma kollision med en asteroid för 4 miljarder år sedan måste varit så kraftig att jättemånens axel flyttades. Kollisionen lämnade också en enorm krater, som initialt var 1600 kilometer bred. Naoyuki Hirata menar att asteroiden kan ha förändrat månens yta helt och påverkat dess inre, som forskare tror innehåller ett dolt saltvattenhav.

Vid tidigare studier har forskarna vid Kobe University kunnat visa att asteroidens diameter troligen var cirka 150 kilometer när den slog ner i den isiga ytan med en hastighet på ungefär 20 kilometer i sekunden. Att smällen måste varit enorm är inte svårt att förstå med tanke på att den rymdsten som utplånade dinosaurerna för 66 miljoner år sedan ”bara” var cirka 10-15 kilometer bred.   

Ny forskning är på gång

Rymdsonden JUICE, som i fjol sändes i väg på en åtta år lång resa, väntas anlända till Jupiter 2031. Rymdsonden är aktuell i och med att den i augusti i år återigen passerade jorden, då den som första rymdsond någonsin tog hjälp av månen och jorden för gravitationsassistans för att justera sin hastighet och bana. Med förbiflygningarna sparar Juice en stor mängd bränsle för den resterande resan till Jupiter.

Väl framme vid Jupiter ska JUICE utföra detaljerade observationer av månen Ganymedes, samt Callisto och Europa. Den ska bland annat undersöka om det finns förutsättningar för liv under de frusna hav som finns på månarna.

Det största vetenskapliga fokuset under Juice-missionen kommer att ligga på Ganymedes. När rymdfarkosten i december 2034 går in i omloppsbana kring månen är det den första gången en rymdsond går i omloppsbana runt en annan måne än jordens.

Juice ska göra 12 förbiflygningar av Ganymedes på 400 kilometers avstånd för att undersöka Ganymedes yta och göra mätningar av dess magnetfält och plasma. Det för att försöka förstå vad som döljer sig under ytan. Med ombord finns bland annat två svenska instrument, utvecklade av Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och Uppsala.