”Uthållighet är en av de svåraste disciplinerna, men det är till den som håller ut som den slutliga segern kommer.” Så lyder ett av Buddhas många visdomsord.
Och visst har segrarna varit många för NASA:s rover Perseverance som nyligen nådde milstolpen 1 000 dagar på planeten Mars – en upptäcktsfärd som, precis som namnet skvallrar om, gått i uthållighetens tecken.
Under sina snart tre år som utforskare av den röda planeten har Perseverance försett oss på jorden med mycket värdefull information. Information som inte bara ger oss mer kunskap om Mars som planet, utan också för oss närmare svaret på den stora frågan: Har det funnits liv på Mars? Låt oss backa bandet och se tillbaka på några av framgångarna.
Allt hade sin början den 30 juli 2020 när Perseverance sändes upp från Cape Canaveral i Florida för att sju månader senare landa i Jezero-kratern på Mars. Där, på den plats där tidigare studier visat tecken på att en sjö en gång i tiden kan ha fyllt kratern, påbörjade Perseverance sitt sökande efter spår av tidigare liv.
Sedan dess har Perseverance samlat in hela 23 prover från olika geologiska områden i Jezero-kratern. Vissa av dessa prover har varit särskilt intressanta, såväl som överraskande. Bland annat de prover som visar att kratern till stora delar består av två olika vulkaniska stenarter; en som bildats djupt under jord från magma, och en från vulkanisk aktivitet på ytan.
Men forskarna har också kunnat få sina spekulationer bekräftade. För utöver vulkaniska stenarter har Perseverance lyckats identifiera tydliga avlagringar i lagren under kratern, vilka består av sedimentära material såsom sand och lera. Enligt forskarna är dessa avlagringar ett resultat av att det en gång flödade av vatten på platsen, sannolikt i form av en sjö.
Ett annat särskilt intressant prov är det som kallas för "Lefroy Bay". När Perseverance i samband med inhämtningen av provet slipade på stenytan kunde forskarna med hjälp av roverns kamera observera kiseldioxid, ett mineral som är känt för att bevara fossiler. Ytterligare ett av de 23 inhämtade proverna har dessutom visat sig innehålla fosfat, ett ämne som för oss på jorden är starkt förknippat med olika biologiska processer.
Instrumenten ombord på Perseverance har inte bara förmågan att upptäcka mikroskopiska, fossilliknande strukturer utan kan även identifiera kemiska förändringar som lämnats kvar av forntida mikroorganismer. Att studera dessa stenar beskrivs därför som att bläddra i historieböckerna.
Än har Perseverance inte lyckats hitta några tydliga bevis för tidigare liv. Men nu väntar vi spänt på att de insamlade proverna ska nå oss på jorden, där mer ingående analyser kommer att genomföras.
Upphämtningen av proverna kommer, likt en stafett, att ske i olika etapper inom uppdraget Mars Sample Return. Först ut är NASA:s landare som, med en mindre robot ombord, ska landa så nära Jezero-kratern som möjligt. Roboten ska i sin tur ta sig till Perseverance för att där plocka upp proverna och placera dem ombord på en raket. Ombord på raketen kommer proverna att färdas ut i Mars omloppsbana för att där fångas upp av ytterligare en rymdfarkost, som har den slutgiltiga uppgiften att skicka proverna till oss på jorden. För att vara på den säkra sidan kommer även två Ingenuity-liknande helikoptrar att finnas till hands att hämta proverna från depån på Mars yta, om något inte skulle gå enligt plan med Perceverance.
När detta kommer att ske är ännu inte helt bestämt, men som tidigast början eller mitten av 2030-talet.
To be continued!
