Maj 2024 har redan visat sig vara en särskilt stormig månad för solen. I början av månaden sköt en mängd stora soleruptioner och så kallade koronamassutkastning, som inträffar när mycket stora mängder partiklar kastas ut med solvinden, upp moln av laddade partiklar mot jorden. Det orsakade den kraftigaste solstormen som nått jorden på två decennier, och möjligen en av de mest spektakulära uppvisningarna av norrsken som registrerats under de senaste 500 åren.
De första tecknen på solstormen började sent den 7 maj med två kraftiga soleruptioner. Mellan den 7 och 11 maj stormade flera kraftiga eruptioner och minst sju koronamassutkastningar mot jorden. Åtta av utbrotten under denna period var av den kraftigaste typen, så kallade X-klass. Sedan dess har samma region av solen släppt ut många fler stora utbrott.
Koronamassutkastningarna färdades med hastigheter upp till tre miljoner kilometer i timmen och samlades i vågor som nådde jorden från och med den 10 maj. Det orsakade en långvarig geomagnetisk storm som nådde G5, den högsta nivån på den geomagnetiska stormskalan.
Rymdsonden Heliospheric Observatory (SOHO), som är placerad mellan solen och jorden, fångade hela solutbrottet på bild. Man kan se hur solen spyr ut moln av partiklar.
När stormen nådde jorden skapade den spektakulära norrsken som sågs över hela världen, till och med på ovanligt låga breddgrader såsom norra Indien. De starkaste norrskenen sågs natten till den 10 maj och fortsatte att lysa upp natthimlen under hela helgen.
Den geomagnetiska stormens styrka, och det norrsken den skapade, är i klass med de historiska stormar som drabbade oss 1958 och 2003. Men det är svårt att mäta över tid eftersom vår teknik ständigt förändras samtidigt som solstormar vanligen har mätts utifrån norrskenets synlighet. Det är inte det bästa måttet, men det är vad forskarna har att jämföra med från de senaste århundradena.
Solstormar, och efterföljande geomagnetiska stormar, kan dock leda till mer än bara norrsken. De kan orsaka stor skada på elnät, telekommunikation och satelliter. Att förutspå sådana extrema solväderhändelser blir därför allt viktigare, särskilt när vi närmar oss solmaximum – toppen i solens 11-åriga cykel som förväntas inträffa nästa gång under 2025.
Att blicka framåt
Bättre data som visar hur solhändelser påverkar jordens övre atmosfär är avgörande för att förstå rymdvädrets inverkan på satelliter, bemannade uppdrag samt på jord- och rymdbaserad infrastruktur. Hittills finns bara ett fåtal begränsade direkta mätningar i den här regionen, men fler är på väg.
Framtida uppdrag, som NASA:s Geospace Dynamics Constellation (GDC) och Dynamic Neutral Atmosphere-Ionosphere Coupling (DYNAMIC), ska se och mäta exakt hur jordens atmosfär reagerar på de energitillflöden som uppstår under solstormar som den här. Sådana mätningar kommer också att vara värdefulla när vi återigen skickar astronauter till månen inom Artemisprogrammet.
Forskare tar även hjälp av AI för att lära sig mer. Datormodellen DAGGER kombinerar AI och satellitdata från NASA för att slå larm om farligt rymdväder. Modellen kan förutsäga var en annalkande solstorm kommer att slå till på jorden med 30 minuters förvarning, vilket kan ge precis tillräckligt med tid för att förbereda sig för stormarna.
Den region på solen som haft det stormiga vädret vänder nu runt bort från jorden. Data kan fortsätta samlas in trots att vädret hamnar utanför vårt synhåll, den aktiva regionen börjar nämligen bli synlig från mars, där satelliter kan fortsätta att samla in data.
