Venus är jordens närmaste grannplanet. Men även om den är lik jorden både till storlek och massa är det ingen trevlig plats att besöka. Atmosfären är extremt tät, planeten är täckt av ett tjockt moln av svavelsyra och yttemperaturen är hela 464 grader Celsius. Men hur och när blev jordens tvilling så ogästvänlig?
ESA hoppas få svar på detta och många andra mysterier om Venus i ett nytt uppdrag som kallas EnVision, som nyligen godkändes av ESA:s vetenskapliga programkommitté. EnVision blir det andra europeiska uppdraget till Venus, efter ESA:s Venus Express (2005–2014). Planen är att rymdfarkosten ska sändas upp med en Ariane 6-raket år 2031.
Målet med uppdraget är att få viktiga insikter om Venus historia och geologiska aktivitet. Forskarna ska bland annat undersöka hur vulkaner, plattektonik och asteroidnedslag har format Venus yta, och hur geologiskt aktiv planeten är idag. De ska även studera Venus väder och klimat samt samla data om strukturen och tjockleken hos Venus kärna, mantel och skorpa.
Unikt med uppdraget är att hela planeten ska studeras som ett system, vilket ska ge kunskap om hur Venus yta, dess inre och dess atmosfär interagerar med varandra. För att lyckas med detta har EnVision med sig en stor uppsättning vetenskapliga instrument, som exempelvis radarinstrument och spektrometrar, upp i rymden.
En europeisk industriell entreprenör kommer väljas ut under året och därefter kommer bygget av rymdfarkosten och den slutgiltiga utformningen av uppdraget börja.
EnVision blir i och med godkännandet en del av ESA:s Cosmic Vision 2015–2025, som är ESA:s planeringscykel för rymdvetenskapliga uppdrag.
