Svensk astronaut
Den 17 januari ska den svenska astronauten Marcus Wandt sändas upp till den internationella rymdstationen ISS. Han är den första i en ny generation europeiska astronauter som flyger med Axiom Space på en kommersiellt bemannad rymdfärd. Marcus är troligtvis den snabbast utbildade astronauten i historien.
Nya satelliter för att observera jorden
Inom jordobservation finns det flera satelliter redo att sändas upp under året. Den svensktillverkade europeiska vädersatelliten Arctic Weather Satellite ska förbättra observationerna över Arktis och ge bättre väderprognoser. Prototypen har planerad uppsändning i juni. Den svenska företaget OHB i Sverige fick det industriella huvudkontraktet av ESA och Omnisys har utvecklat en mikrovågsradiometer till satelliten.
I uppdraget EarthCARE samarbetar ESA och japanska JAXA för att sända upp en satellit som ska utforskar moln, aerosoler och strålning. Kanske det mest komplexa jordobservationsuppdraget hittills. Även Copernicus-programmets nya satelliter Sentinel-1C- och Sentinel-2C ska sändas upp inom kort.
För att få viktig information om tillståndet i jordens skogar lanserar ESA även uppdraget Biomass under året. Genom en ny radar ska vi få ökad kunskap om hur skogarna förändras och skogarnas roll i kolcykeln.
Nya bärraketer
I juni ska den sjätte generationen av Europas rymdraketer, Ariane 6, introduceras. Bärraketen gör det möjligt att sända upp tyngre laster till omloppsbanan och stärker Europas oberoende tillgång till rymden. Svenska företag som GKN Aerospace och Beyond Gravity levererar delar till raketen.
Finns det liv på Jupiters måne?
2024 börjar även en ny resa för att få svar på om det finns potential för liv på Jupiters måne Europa. Forskare är nästan säkra på att det gömmer sig ett stort hav under månens isiga yta. I oktober planerar NASA uppsändningen av Europa Clipper för att undersöka förutsättningarna. Den ska vara framme år 2030.
Utökad europeisk satellitnavigering
Under året utvecklas även Europas eget satellitnavigeringssystem Galileo för att utöka konstellationen och garantera prestandan. I april sänds två Galileo-satelliter ur den första generation upp och senare under året skickas ytterligare två satelliter ur den andra generationen.
En varm julklapp
På julafton 2024 ska rymdsonden Parker Solar Probe flyga rekordnära solen för att utforska den yttre atmosfären. Sonden tar hjälp av Venus gravitation för att slunga sig närmare solen i 195 km i sekunden. Som närmast kommer den 6,1 miljoner km från solen där det är 1 400 grader varmt.
Transporttjänst till månen för privata företag
I år startar även NASA sina kontrakterade transporttjänster till månen. Genom programmet CLPS (Commercial Lunar Payload Services) får privata företag möjligheten att bygga och implementera instrument för att studera månen. Den första raketen sändes upp i januari. Ombord finns fem små nyttolaster som ska leta efter vattenmolekyler, mäta strålningen och förekomsten av gaser runt landaren.
Avvärja asteroider
Ytterligare en spännande händelse är uppsändningen av farkosten Hera i oktober inom ESA:s rymdsäkerhetsprogram. Målet är att undersöka asteroiden Didymos som en del av världens första test för att avvärja asteroider. Hera ska även öka förståelsen för evolutionära processer och hur solsystemet bildades.
