ISS susar genom rymden med en hastighet på 28 163 kilometer i timmen och rundar jorden ungefär en gång var 90:e minut. Stationen är alltid hem för inte mindre än sju internationella besättningsmedlemmar, och stationens bostads- och arbetsutrymmen motsvarar storleken på ett genomsnittligt hus med sex sovrum.
ISS har utan tvekan förtjänat sin plats i mänsklighetens historia, och den 20 november firade den 25 år i rymden. Under sin livstid har tusentals ingenjörer, datavetare, forskare och astronauter från världens alla hörn bidragit till att ISS har fungerat och blomstrat. Just detta jubileum känns dock lite bitterljuvt eftersom stationen är tänkt att tas ur drift 2030, detta på grund av att strukturen då är för sliten för att hysa astronauter på ett säkert sätt.
Varför är det egentligen viktigt med mänsklig närvaro i rymden?
Anledningarna till att utforska universum är lika många och varierande som anledningarna till att utforska skogarna, bergen eller haven. Sedan mänsklighetens begynnelse har vi utforskat för att lära oss mer om världen omkring oss, hitta nya resurser och förbättra vår tillvaro.
På ett uppenbart sätt har ISS varit avgörande för utvecklingen av rymdutrustning, men den har även varit en källa till teknisk innovation och till ökad förståelse av hur människor påverkas av att befinna sig i rymden. Vi utforskar alltså universum för att skapa nya möjligheter och för att inspirera världen genom upptäckter, men också för att skapa värde för oss här på jorden.
Det kan vara för att försöka besvara några av våra mest grundläggande frågor: Varför är vi här? Hur började allt? Är vi ensamma i rymden? Vad händer härnäst?
Men det kan även vara för att svara på hur vi kan göra våra liv bättre.
Nyttan för mänskligheten
Den teknik och de uppdrag som vi utvecklar för bemannade rymdfärder har tusentals tillämpningar på jorden.
ISS är en enorm bedrift i människans globala strävan att bygga och använda en forskningsplattform i rymden. Sedan år 2000 har stationen utvecklats från en utpost till ett mycket kapabelt laboratorium för mikrogravitation.
Med de mer än 20 år av experiment som nu genomförts på stationen har vi sett många genombrott. Vi gör nedslag i några av de sätt på vilka ISS gynnat mänskligheten.
Nästa generation av medicinsk skanningsteknik
I sin strävan att studera neutronstjärnor skapade och patenterade teamet bakom teleskopet NICER en röntgenkälla som kunde sättas på och stängas av mycket snabbt. Detta råkade också vara vad som behövdes för att förbättra CT-skanningar.
Traditionella CT-maskiner är stora, tunga och kräver mycket energi. Det gör dem dyra otympliga och dyra att använda. I en CT-maskin snurrar den stora röntgenapparaten runt patienten för att göra en scanning, men tekniken från arbetet med NICER har nu möjliggjort små och modulerade röntgenkällor som kan monteras runt patienten och avfyras när det behövs.
Tekniken kan minska den mängd strålning som patienten utsätts för och möjliggöra bättre bildkvalitet även vid lägre strålningsnivåer.
Tillämpningar av robotarmsteknik i fordonsproduktion
Till ISS utvecklade NASA och General Motors en prototyp av en robothandske som testats på stationen. Den fick namnet Robonaut, och användes framgångsrikt att utföra enklare uppgifter tillsammans med astronauter.
Efter det omformades Robonaut till en bärbar enhet som nu hjälper både astronauter och bilmontörer att undvika handtrötthet och skador. Den bärbara enheten kallades ursprungligen Robo-Glove, men finns nu kommersiellt tillgänglig under namnet Ironhand tillverkad av företaget Bioservo Technologies här i Sverige.
Ultraljudsprocedurer på jorden
För att ta hand om astronauterna ombord på ISS utbildas besättningen i att använda en liten ultraljudsenhet för att undersöka andra besättningsmedlemmar. Det görs inom ramarna för studien ADUM (Advanced Diagnostic Ultrasound in Microgravity).
Detta arbete har resulterat i nya tekniker för att utbilda och vägleda astronauterna, som sedan anpassats för användning i avlägsna områden på jorden. Genom att utveckla ett protokoll för hur man snabbt kan utföra komplexa procedurer med vägledning och utbildning från experter på distans har ADUM-metoderna använts för att utbilda mer än 45 000 läkare och läkarexperter i mer än 60 länder.
När lokala vårdgivare stärks kan fler patienter få tillgång till vård av högra kvalitet och i rätt tid, vilket möjliggör tidigare diagnos och behandling.
