Jupiter Icy Moons Explorer
I april planerar den europeiska rymdorganisationen ESA att sända upp Jupiter Icy Moons Explorer (JUICE). Det blir då Europas första egna robotmission till solsystemets gigant Jupiter. Väl framme, år 2031, kommer JUICE gå in i en omloppsbana runt Jupiter och där göra många överflygningar av planetens stora ismånar Europa, Ganymedes och Callisto.
Efter ungefär fyra år kommer JUICE sedan att gå in i omloppsbana runt Ganymedes, den största månen i solsystemet, och bli den första rymdfarkosten någonsin att gå i omloppsbana runt en annan planets måne. Jupiters isiga månar är intressanta eftersom de alla tros hysa oceaner av flytande vatten under sina frusna ytor. Särskilt Europa anses vara den plats i solsystemet där det mest sannolikt kan finnas spår av utomjordiskt liv.
Första satellituppsändningen från Esrange
Omkring 10 000 nya satelliter väntas sändas upp under de närmaste åren, och 2040 kan det totala antalet satelliter uppgå till 100 000, att jämföra med de 5 000 operativa satelliter som finns i omloppsbana i dag. I mitten av januari invigs Europas första uppsändningsplats för satelliter. Det är den svenska basen Esrange utanför Kiruna som efter år av förberedelser nu är redo att utöka sin kapacitet. Den första satellituppsändningen är planerad till andra halvan av 2023.
Europas officiella rymdhamn, varifrån ESA sänder upp sin flotta av raketer, ligger inte i Europa utan i Sydamerika. Närmare bestämt det utomeuropeiska departementet Franska Guyana. I och med invigningen av Esrange utökade kapacitet ges Europa för första gången ett oberoende tillträde till rymden från europeisk mark.
Starship
Företaget SpaceX är inte bara känt för sin excentriske grundare och VD Elon Musk, det är också ett av de mest innovativa företagen i rymdsektorn på planeten. Under 2023 planerar nu SpaceX för att flyga sin rakettyp Starship ut i rymden för första gången. Det kommer att bli den mest kraftfulla bärraketen som någonsin har flugit, och den kommer att kunna lyfta 100 ton last till en låg omloppsbana runt jorden.
Starship består av två delar, dels själva Starship (som transporterar besättning och last) och dels raketen Super Heavy. Raketen kommer lyfta Starship till cirka 65 km höjd innan den separeras och återvänder till jorden i en kontrollerad landning. Starship fortsätter sedan att använda sina egna motorer för att driva sig själv resten av vägen till omloppsbana.
Starship är tänkt att användas inom månprogrammet Artemis som den farkost astronauterna ska landa med på månens yta. Företaget planerar även att så småningom använda Starship för bemannade resor till Mars.
Återvändandet av OSIRIS-Rex
The Origins Spectral Interpretation Resource Identification Security - Regolith Explorer (OSIRIS-Rex) är på väg hem från den jordnära asteroiden Bennu. Ombord har den insamlade prover från asteroiden som nere på jorden ska analyseras. Om allt går bra kommer kapseln att lossas från rymdfarkosten, gå in i jordens atmosfär och falla i fallskärm till en mjuklandning i öknen i delstaten Utah den 24 september. Material från asteroider har endast returnerats en gång tidigare, nämligen av den japanska rymdstyrelsen JAXA:s farkost Hayabusa 2 år 2020.
Indiens första astronauter
Indien strävar efter att bli den fjärde nationen som självständigt skjuter upp astronauter i rymden, efter Sovjetunionen/Ryssland, USA och senast Kina 2003. Gaganyaan-programmet syftade ursprungligen till att skicka ut en besättning i rymden år 2022, för att fira Indiens 75:e självständighetsår, men det har drabbats av förseningar, bland annat på grund av COVID-pandemin.
Den första av två testflygningar utan besättning, Gaganyaan G1, skulle kunna sändas upp under det sista kvartalet 2023. Den indiska rymdforskningsorganisationens (ISRO) mål är därefter att gå vidare mot en första flygning med besättning, som för närvarande är planerad till fjärde kvartalet 2024.
