Forskare från Johns Hopkins University har upptäckt en ny jordlik exoplanet med hjälp av rymdteleskopet James Webbs instrument Near-Infrared Spectrograph (NIRSpec). Planeten heter LHS 475 b och ligger endast 41 ljusår bort, där den kretsar runt den röda dvärgen LHS 475.
Anledningen till att forskarna sökte efter just denna planet var att NASAs rymdteleskop TESS tidigare visat en antydan till en ny exoplanet i sin data. Med hjälp av Webb kunde forskarna bekräfta att exoplaneten verkligen existerar efter bara två transitobservationer, det vill säga observationer av ljusförändringar som uppstår när en planet korsar framför sin stjärna.
James Webb är det enda teleskopet som har möjlighet att karaktärisera atmosfären hos exoplaneter i jordstorlek. Forskarna har visserligen inte fastställt att planeten har en atmosfär än, men har kunnat slå fast vilka jordnära atmosfärer den inte kan ha. Till exempel är det inte möjligt med en tjock metandominerad atmosfär, liknande den hos Saturnus måne Titan.
Planeten nästan lika stor som jorden, 99 procent av jordens diameter, och är några hundra grader varmare. Om forskarna upptäcker moln kan det betyda att planeten är mer lik Venus, som har en koldioxidatmosfär och ständigt är höljd i tjocka moln.
Forskarna bekräftade också att planeten slutför en bana på bara två dagar. LHS 475 b är närmare sin stjärna än någon planet i vårt solsystem, men den röda dvärgstjärnan är mindre än hälften så varm som solen. Därför tror forskarna att planeten kan ha en atmosfär.
Även om det i dag inte är möjligt att slå fast att exoplaneten faktiskt har en atmosfär går vissa atmosfäriska sammansättningar inte att utesluta, till exempel en ren koldioxidatmosfär.
En 100-procentig koldioxidatmosfär så kompakt att den blir mycket utmanade att upptäcka. Därför krävs mer exakta mätningar för att forskarna ska kunna skilja en ren koldioxidatmosfär från ingen atmosfär alls. Ytterligare observationer planeras därför i sommar.
Fyndet har förflyttat gränsen för Webb till steniga exoplaneter och visar vilken fantastisk precision instrumenten har. Samtidigt öppnas möjligheter att lokalisera nya planeter, i samma storlek som jorden, som kretsar runt mindre röda dvärgplaneter.
Forskarna är optimistiska. De har stor kunskap om små, steniga exoplaneter, men har knappt börjat skrapa på ytan gällande hur deras atmosfärer kan se ut.
