Bloggen - Astronomi

Världens rymdnationer har blivit mångalna

Månen har verkligen klivit in i rampljuset igen. Det var över femtio år sedan den senaste astronauten sa tack och hej till månsanden och satte sig på sin rymdraket för att fara hem. Nu vill alla tillbaka, men varför just nu?
Apollo 17-astronauten Jack Schmitt står på månens yta. I bakgrunden syns den rover astronauterna hade med sig.
NASA
Apollo 17-astronauten Jack Schmitt står på månens yta. I bakgrunden syns den rover astronauterna hade med sig.
Ämnen:
´
Publicerad
2023-08-11
Dela artikel:

År 1972 tillbringade Gene Cernan och Harrison Schmidt knappt ett dygn på månens yta. De var astronauter inom det stora månprogrammet Apollo och resan var den sjuttonde i ordningen. När de packade ihop sina saker tog de med sig 115 kilo månsten, anslöt till kollegan Ronald Evans i kapseln som tog dem dit och landade till sist i Stilla havet den 19 december efter sammanlagt tolv dagar i rymden. Sedan dess har månen bara besökts av obemannade farkoster. Det verkar det bli ändring på snart.

Många har säkert hört talas om Artemis, USA:s stora månprogram och Apollons syster i den romerska mytologin. Det är ett riktigt mastodontprojekt med yttersta mål att placera människor på månen igen under 2020-talet. Nya rakettyper har tagits fram, kapslar för besättningar likaså och astronauter har specialtränats. Däribland vår svenskamerikanska astronaut Jessica Meir som är en av totalt arton uttagna astronauter som har chans att få flyga till månen inom programmet.

Den europeiska rymdorganisationen ESA tillsammans med den kanadensiska motsvarigheten samt den japanska är också inblandade i Artemis och nyligen annonserade ESA att europeiska astronauter kommer att ingå i besättningen för Artemis 4 och 5 som båda planeras att landa på månen.

Amerikanerna är dock inte ensamma om att ha blicken mot vår närmaste granne i rymden. Kina, Ryssland och nu senast Indien har alla siktet inställt och utvecklingen går i rasande fart. I slutet av 2020 lyckades Kina med bedriften att för första gången på 40 år skicka en sond till månen för att hämta hem stenprover. Efter det har de byggt en rymdstation runt jorden på rekordtid och i maj i år annonserade Lin Xiqiang vid Kinas rymdmyndighet att de planerar en bemannad månlandning innan 2030.

Ryssland, som traditionellt ständigt tävlat med USA om att vara den starkaste rymdnationen i världen, rapporterade idag (den 11 augusti) att rymdsonden Luna 25 sänts upp från rymdbasen Vostotnnyj i östra Ryssland. Luna 25 är första månexpeditionen för Ryssland på 47 år och målet är att landa med en obemannad farkost vid månens sydpol för att där undersöka terrängen inför framtida expeditioner.

Luna 25 kommer i sin tur troligtvis åka ikapp Indiens farkost Chandrayaan-3 som just nu befinner sig i omloppsbana runt månen. Indien siktar på att bli fjärde nationen i världen att utföra en lyckad månlandning. Både Luna 25 och Chandrayaan-3 beräknas utföra sina landningsförsök kring den 23 augusti.

Varför månen just nu?

Att det är så mycket aktivitet kring månen just nu är främst att flera planerade projekt sammanfaller. Den ryska månfärden började planeras redan på 90-talet och Indien skickade iväg sin Chandrayaan-1 redan 2008. Sedan är det några projekt som skjutits upp och inte har blivit av förrän nu.

För länder som Indien, Ryssland och Kina handlar månfärder mer om forskning och att utvecklas tekniskt och kunna dra nytta av det även i andra sammanhang. Månen är i mångt och mycket också ett delmål för att komma vidare till Mars. Lyckas man hitta ett sätt att bygga baser på månen och dra nytta av resurser som redan finns där, kan man sedan ta de erfarenheterna och röra sig vidare ut i rymden. Människans drivkraft att utforska är som oftast överordnat allt annat.