På den europeiska rymdbasen i Kourou, Franska Guyana, står nu det sista exemplaret av bärraketen Ariane 5 redo för avfärd. Vad som den 16 juni blir den 117:de uppsändningen i ordningen markerar också slutet för en era i europeisk rymdfart. Ombord finns två satelliter; en tysk kommunikationssatellit och en satellit från den franska försvarsmakten.
Ariane 5 har länge varit en av världens kraftiga bärraketer och har bistått i att få ut flera av världens största rymdprojekt i rymden. Nedan listar vi några av de största ögonblicken, men vi ska inte glömma den absolut första flygningen som var allt annat än lyckad och som dessutom innebar en smärre katastrof för svenska forskare.
Den 4 juni 1996 misslyckades jungfrufärden med Ariane 5-raketen. Bara cirka 40 sekunder efter att flygsekvensen inletts. På en höjd av cirka fyra kilometer, avvek bärraketen från sin flygbana, bröts sönder och exploderade. Ombord hade denna första raket satelliterna Cluster, en grupp om fyra satelliter som skulle flyga i formation i omloppsbana och studera jordens magnetosfär. En del av instrumenten var utvecklade och framtagna av Institutet för rymdfysik i Uppsala. Efter explosionen var det tillbaka till verkstaden som gällde för alla på ESA och de svenska forskarna för att bygga nya satelliter. Det skulle dröja till år 2000 innan Cluster II sändes upp i rymden, då ombord på den ryska rakettypen Soyuz från raketbasen Bajkonur i Kazakstan.
Nära nog perfekt ändå
Av de 116 resor som gjorts med Ariane 5 har 95,4 procent gått enligt plan eller bättre. Ett exempel där det gick extra bra var när James Webb-teleskopet sändes upp på juldagen 2021. Genom en näst intill perfekt uppsändning kan nu teleskopet räkna med flera år längre drift i omloppsbana. Andra rymdmissioner som är värda att nämna och som startade ovanpå en Ariane 5 raket är:
Juice
I april påbörjade rymdsonden Juice (JUpiter ICy moons Explorer) sin åtta år långa färd till Jupiter. Rymdsonden, som är Europas största vetenskapliga expedition någonsin, ska observera den stora gasplaneten och dess isiga månar: Ganymedes, Callisto och Europa. Huvudmålet är att ta reda på om det finns förutsättningar för liv i Jupiters planetsystem. Två av sondens tio instrument är svenskledda.
Rosetta
Rymdsonden Rosetta sändes upp i rymden den andra mars 2004 och färdades i tio år innan den nådde sitt mål: kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Ombord fanns bland annat svenska instrument som skulle användas för att undersöka en komet i detalj för första gången. Uppdragets mål var att få svar på frågor om hur solsystemet skapades.
Smart-1
SMART-1 var en satellit som sändes upp i rymden 2003 med destination månen. Den använde sig av solcellsdrivna jonmotorer och fungerade som en teknikdemonstration av solelektrisk framdrivning och annan teknik för rymdfärder samt validering av en ny uppsättning miniatyrinstrument för vetenskapliga undersökningar på månen. "SMART" står för Small Missions for Advanced Research in Technology och satelliten utvecklades av statliga Rymdbolaget (Swedish Space Corporation) och byggdes av Saab Ericsson Space i Linköping.
Framtiden för Ariane
Efter Ariane 5 kommer såklart Ariane 6. Den nya rakettypen har varit under utveckling sedan 2010 och en första uppsändning har försenats flera gånger. Den senaste tidplanen säger att raketen, som kommer vara både större och kraftigare än sin föregångare, gör sin jungfrufärd under första halvan av 2024.
