Nyligen bekräftades det NASA:s rover Perseverance framgångsrikt samlat in hälften av de stenprover den var satt på planeten att borra fram. Tio av dessa har nu lagts på Mars yta som en backup om något skulle hända med själva rovern, där de övriga proverna samlas.
Detta är en viktig milstolpe för projektet ”Mars Sample Return”, som syftar till att föra prover från Mars till jorden för närmare studier. Utplaceringen av prover tog ungefär sex veckor att genomföra och depån är den första av sitt slag utanför jorden.
Mars-rovern har samlat in stenprover som, enligt forskarteamet, kan vara av vetenskapligt värde. Tanken är att proverna ska ge ett tvärsnitt av de geologiska processer som ägde rum i Jezero strax efter att kratern bildades för nästan fyra miljarder år sedan.
Proverna kommer både från magmatiska bergarter, det vill säga bergarter som bildats ur stelnad magma, och sedimentära bergarter, vilket innebär att de bildats vid jordytan genom att avlagrade sediment cementerats genom tryck.
Rovern deponerade även ett atmosfäriskt prov, som används för att avgöra om de prover som samlats in kan vara förorenade med material som åkte med rovern från jorden.
Krånglig logistik
NASA, tillsammans med den europeiska rymdorganisationen ESA, håller nu på att utarbeta planer för hur man ska ta hem proverna som Perceverance samlat in.
Att ta med sig prover från Mars till jorden för framtida studier planeras att ske i flera steg med flera olika typer av rymdfarkoster. Tanken är att en landare ska landa nära eller i Jezerokratern och ta med sig en liten robot som ska ta proverna från Perseverance, placera dem ombord på en raket som sedan ska ta dem från Mars i ett första steg. Två Ingenuity-liknande helikoptrar är tänkt att ge ytterliga en möjlighet att hämta prover från depån på Mars yta om något skulle gå fel med Perceverance.
När provsamlingen väl har sänts upp med raketen är det tänkt att en annan rymdfarkost ska fånga upp den i Mars omloppsbana och sedan skicka proverna vidare tillbaka till jorden. Detta kommer dock ske tidigast i början eller mitten av 2030-talet.
Dessa första insamlade och returnerade prover skulle kunna ge svar på en väldigt intressant fråga: Har det någonsin funnits liv på Mars? Genom att studera Mars kan vi i förlängningen förstå mer om vår egen planet och hur livet här en gång uppstod.
