Bloggen - Jordobservation

Ballonger ovanför våra huvuden

Ingen kan ha undgått den senaste tidens ballonghysteri. Här ger vi lite ballonghistoria och berättar om vilka typer av ballonger som främst används i Sverige.
Ballongsläpp i Antarktis
NASA Goddard
En vetenskaplig ballong från NASA väntar på att släppas i McMurdo, Antarktis. Ballongen, som bär Indiana Universitys Cosmic Ray Electron Synchrotron Telescope (CREST), släpptes den 25 december. Efter en navigationsflygning runt Sydpolen landade nyttolasten igen den 5 januari.
Ämnen:
´
Publicerad
2023-02-14
Dela artikel:

I början av februari siktades en stor ballong högt ovanför den amerikanska delstaten Montana. Det kom snabbt uppgifter från amerikanskt håll att detta skulle röra sig om en kinesisk typ av spionballong med instrument för övervakning och informationsinsamling hängande under sig. Ballongen hade möjlighet till någon form av styrning och drevs av solpaneler. Den sköts ner den fjärde februari över Atlanten. Sedan dess har flera mindre objekt på lägre höjd siktats och skjutits ner över Kanada och USA. Myndigheterna är förtegna om vad för typ av objekt det rör sig om men troligast är att det fortsatt rör sig om ballonger av olika slag.

Historisk användning av ballonger

Ballonger har använts i militärt syfte länge. Det var den franske ingenjören Jean-Marie-Joseph Coutell som först visade på möjligheten att använda en ballong för att observera fiendens positioner. Den franska försvarsmakten var skeptisk till en början och Coutell blev mer eller mindre utskrattad av de stridande generalerna, men efter mycket övertalan användes 1794 en väteballong i strid för första gången. Vid slaget vid Fleures den andra juni 1794 steg Coutell över de stridande trupperna för att rapportera om motståndarnas (Österrikes) positioner. Denna ballong var fäst med ett rep på marken och meddelanden släpptes helt enkelt ned till mottagare på marken.

Ballonger kom att användas under det amerikanska inbördeskriget och det fransk-preussiska kriget men fick ett rejält uppsving under det första världskriget. Här användes så kallade Zeppelinare, styrbara luftskepp, som primitiva bombflygplan och andra typer av ballonger erbjöd relativt stabila plattformar ovanför slagfälten.

Under andra världskriget ersatte stridsflygplanen ballongerna i mångt och mycket men inte helt. Så kallade spärrballonger låg förtöjda över London för att försvåra de tyska bombräderna. Kablarna som höll dem på plats var livsfarliga för lågt flygande flygplan som tvingades undvika eller flyga runt dem.

Ballonger över London
Public domain

Ballonger har såklart även använts historiskt i mer fredliga syften, som ett sätt att röra sig över stora ytor eller för att observera svåråtkomlig terräng. En av de mest kända svenska ballongexpeditionerna är den så kallade Andréexpeditionen då ingenjör Salomon August André tillsammans med Nils Strindberg och Knut Frænkel i juli 1897 gav sig iväg i en vätgasballong med målet att nå Nordpolen. Ett äventyr som dessvärre slutade i katastrof då ballongen kraschlandade på Vitön i Svalbard.

Enkel men effektiv

Nästa stora militära användning av ballonger skedde under kalla kriget, då det amerikanska projektet "Moby Dick" ledde till att hundratals ballonger skickades för att spionera över Sovjetunionen. Flygvapnet började arbeta med prototyper för ballonger på hög höjd efter andra världskriget och påskyndade programmen under 1950-talet. Genom rigorös testning upptäckte de att troposfäriska jetströmmar slingrar sig över världen från väst till öst, vilket innebar att ballonger som släpptes från Västeuropa hypotetiskt sett skulle flyga över Sovjetunionen mot amerikanska militärbaser i Japan.

Moby dick ballonger 1955
Public domain

Ballongerna bar på en metalllåda stor som en gammal TV. Inuti var en kamera, film och elektronik skyddade av flera centimeter frigolit. Enda sättet dessa ballonger kunde styras var genom ett enkelt system av ballast. Om sensorerna visade att höjden sjönk kunde magnetventiler inuti ballongerna gradvis släppa ut ett stålpulver för att lätta på lasten.

På grund av att ballonger är så svårstyrda kan de tyckas vara osannolika kandidater för långväga spaning, men de har en del fördelar gentemot de satelliter som har samma syfte uppe i rymden.

Ballongerna är långsamma och kan hålla sig ovanför ett mål under mycket längre tid än en satellit som passerar i hastigheter på över 27 000 kilometer i timmen. Deras kameror kan också uppnå en högre upplösning än de kameror som finns på satelliterna eftersom de helt enkelt är närmare marken. De är också billigare än satelliter, drönare eller bemannade flygplan och kan bära stora nyttolaster. Den typ av ballong som flög in över USA befinner sig vanligtvis på en höjd mellan 24 000 och 37 000 meter.

Ballonger i Sverige

De mest flitiga användarna av höghöjdsballonger i Sverige är SMHI. De har som mål att släppa upp tre väderballonger (eller radiosonder) för att mäta fukt, temperatur och vind varje dag. Dessa flyger i cirka två timmar och färdas som mest runt tio mil. Ballongerna brukar nå 15–30 kilometers höjd innan de spricker.

Rymdsektorn har också som vana att släppa stora ballonger från den svenska rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Ballonger som släpps där når en höjd på upptill 40 kilometer och är viktiga för forskning om den övre atmosfären. Även astronomer och astrofysiker kan dra nytta av ballonger som för upp instrument ovanför det mesta av atmosfären. Detta för att komma bort från så kallade atmosfäriska störningar vilket ger oskarpa mätningar av olika våglängder av ljus från rymden.

Mer än 600 stratosfäriska ballonger har flugit från Esrange sedan 1974 med flygtider från bara ett par timmar upp till två veckor. Den största ballongen i världen är NASA:s Big 60 med en volym på 1,7 miljoner kubikmeter. Som jämförelse har Globen en volym på 605 000 kubikmeter. Ballongerna fylls med väte eller helium och duken är tunnare än den plastfilm man använder i köket.

Den 12 juni förra året lyfte röntgenteleskopet XL-Calibur från Esrange. Teleskopet, som är utvecklat för att mäta polarisering hos röntgenstrålning från svarta hål och neutronstjäror i galaxen, är 12 meter långt och väger cirka två ton. Under fyra dagar flög teleskopet till Kanada där den landade planenligt. Under tiden gjordes observationer utan att någon störande atmosfär var i vägen.

Video från släppet i juni av XL-Calibur