Vindar och magnetiska vågor, som rör sig genom rymden, brukar kallas rymdväder. I stället för regn, snö eller hetta som på jorden, består rymdväder av solstormar och geomagnetiska stormar som uppkommer på grund av störningar från solen.
Solstormarna får elektriska strömmar i rymden att fluktuera, vilket kan ge direkt effekt på jorden genom att elektroner och protoner i jordens magnetfält aktiveras.
Visserligen hjälper jordens magnetfält att skydda oss från effekterna av vissa solstormar, men vid kraftiga solstormar som når jordens övre atmosfär kan det bli stora problem. Allt från radiokommunikation, GPS:er och telenät till tåg- och flygtrafik kan påverkas.
Även satelliter kan störas av rymdväder, vilket kan bli problematiskt eftersom vi på jorden är beroende av satelliter i många sammanhang. Det gör att solstormar orsakar störningar vid exempelvis navigering, militär övervakning, sök- och räddningsaktioner, bankomattransaktioner och mobilsamtal.
Ju mer beroende vi blir av teknik desto större blir behovet av rymdväderövervakning och prognoser. I dag finns inte något tillförlitligt sätt att helt förutspå om solens yta kommer få ett utbrott eller hur kraftigt det kommer bli. Man känner helt enkelt inte solens fysik tillräckligt väl för detta. Däremot är det möjligt att göra prognoser av rymdväder nära jorden genom att observera solens yta och mängden partiklar i rymden.
Både satelliter och markstationer används för att göra prognoser för rymdväder. Prognoserna kan bygga på data från ett antal olika satelliter, främst forskningssatelliter i olika omloppsbanor. Den typen av data är oftast helt öppen och kan användas i olika tjänster. Dessutom kan man göra prognoser utifrån markbaserade observationer, där man mäter variationer i jordens magnetfält.
Den amerikanska satelliten Advanced composition explorer (ACE) mäter bland annat solvindens hastighet, täthet och magnetfältets riktning när det passerar satelliten. Informationen gör det möjligt att förutsäga en geomagnetisk storm omkring en halvtimme innan den inträffar.
Mätdata från satelliten samlas in av amerikanska National oceanic and atmospheric administration (NOAA). Data hämtas av varningscenter för rymdväder, som gör det möjligt för olika regionala center att göra egna prognoser. I Sverige är det Institutet för rymdfysik som gör rymdväderprognoser och ansvarar för det regionala varningscentrat, som ingår i den internationella organisationen för rymdväder.
Dessutom har SMHI fått i uppdrag att bevaka rymdvädret för att kunna varna de myndigheter som riskerar att påverkas om en solstorm är på gång. SMHI tar emot prognoser från brittiska Met Office, som i sin tur får data från amerikanska NOAA.
Prata med forskare om rymdväder
Hur ställer man en rymdväderprognos? Detta och mer kommer Anders Eriksson, från Institutet för rymdfysik i Uppsala, prata om under sitt besök på Uppsala Stadsbibliotek imorgon, torsdag 6 oktober.
Det är starten för Rymdstyrelsens serie Rymdcaféer som kommer hållas varje torsdag kväll under oktober i samarbete med biblioteket. Plats och tid är Stadsbiblioteket i Uppsala klockan 18 till 19:30. Fika ingår i gratisentrén.
