Venus är den andra planeten i solsystemet räknat från solen. Jorden är den tredje och Mars den fjärde. Avstånden mellan de båda planeterna och jorden är jämförbara, och ibland är faktiskt Venus betydligt närmare.
Venus är alltså en förhållandevis nära granne till oss, och ett antal sonder har skickats till planeten genom åren. Men i motsats till vår andra grannplanet Mars, där det på senare tid blivit populärt att diskutera bemannade expeditioner eller rentav permanenta rymdbaser, så råder inte alls samma tongångar om Venus. Vad beror det på?
Vid en första anblick kanske det verkar lite konstigt. Venus är en stenig planet som på flera sätt liknar jorden, och den kallas ibland för jordens systerplanet. Venus diameter är endast cirka 650 kilometer mindre än jordens, medan planetens massa uppgår till cirka 81 procent av vår. Men det finns även ett antal viktiga skillnader. För medan exempelvis Mars har en väldigt tunn atmosfär och en yta som kan liknas vid en iskall öken, så är förhållandena på Venus mycket annorlunda.
Venus atmosfär är väldigt tjock och består till 96,5 procent av koldioxid. Det gör att trycket vid planetens yta är cirka 93 bar, ungefär samma tryck som vid en kilometers djup under havsytan på jorden. På jorden krävs det specialbyggda ubåtar för att kunna dyka så djupt, och militära atomubåtar brukar inte klara större djup än runt 500 – 600 meter.
Dessutom är temperaturen på Venus yta i det svettigaste laget. I genomsnitt ligger den på cirka 480 grader Celsius: tillräckligt varmt för att smälta bly och få trä att fatta eld. Som om det inte räckte innehåller molnen i Venus atmosfär dessutom höga koncentrationer av svavelsyra.
Dessa förhållanden innebär att bemannade expeditioner som landar på Venus yta i princip är otänkbara under en överskådlig framtid. Förhållandena innebär också att det är låg sannolikhet för att det skulle finnas liv som vi känner till det vid Venus yta.
Men det finns fler delar av Venus som är intressanta att undersöka vidare. Forskare har nämligen spekulerat i att det i vissa delar av det tjocka molntäcke som omger planeten kan råda förhållanden som tillåter uppkomsten av liv. Nya mätningar har tytt på förekomsten av ämnet fosfin i molntäcket. På jorden finns det mikrober som producerar ämnet, och därför kan upptäckten tolkas som ett möjligt tecken på liv i Venus atmosfär.
Frågan är dock fortfarande om det finns någon poäng med att skicka människor till Venus i stället för obemannade farkoster. Redan på sextiotalet föreslogs det att genomföra bemannade rundflygningar runt Venus. I år har frågan dryftats igen under ett möte av International Astronautical Federation.
Idén skulle i så fall vara att skicka en bemmannad rymdfarkost som när den når fram flyger runt Venus på ett antal timmar. Expeditionen skulle inte landa på planeten eller genomföra några detaljerade studier av atmosfären, men man skulle i alla fall kunna få viktig information och övning för framtida expeditioner till andra delar av solsystemet. Å andra sidan skulle en bemannad rundflygning runt Venus troligtvis vara mycket dyr.
Det finns också idéer om att utforska Venus atmosfär med någon form av bemannade luftskepp, vilket i så fall skulle kunna producera betydligt mer vetenskaplig data än att bara flyga runt planeten. Men om en sådan expedition ens är möjlig så ligger det en bra bit in i framtiden. Det finns även strukturella problem med att använda bemannade expeditioner för att leta efter tecken på mikrobiologiskt liv. Risken är nämligen att mänskliga astronauter kontaminerar omgivningen med mikrober som följt med från jorden.
För närvarande är det alltså mest sannolikt att vår systerplanet i solsystemet kommer fortsätta utforskas av sonder och andra obemannade farkoster. Men det behöver inte vara något illa.
De kommande två årtiondena kommer förhoppningsvis att ge oss en uppsjö av forskning om Venus. Under 2021 valde NASA ut två uppdrag, Veritas och DaVinci+, för att sända upp mellan 2028 och 2030. ESA har valt uppdraget EnVision för uppsändning tidigt under 2030-talet. Även Indien planerar ett obemannat uppdrag till Venus, kallat Shukrayaan-1, och Ryssland har föreslagit uppdraget Venera-D.
Den här artikeln bygger på en tidigare publicerad artikel i The Conversation
