Bloggen - Astronomi

Gaias tredje datasläpp

Rymdteleskopet Gaia sändes upp vintern 2013 med målet att kartlägga en miljard, eller en procent, av Vintergatans alla stjärnor. Hittills har Gaia levererat två gigantiska datamängder som forskarna kunnat tröska igenom. Den första 2016, den andra 2018 och idag släpps den tredje datamängden.
Vintergatan
ESO/S. Brunier
Ämnen:
´
Publicerad
2022-06-13
Dela artikel:

Rymdteleskopet Gaia sändes upp vintern 2013 med målet att kartlägga en miljard, eller en procent, av Vintergatans alla stjärnor. Ombord har den en monsterkamera som gör att teleskopet kan kartlägga stjärnornas rörelser, ljusstyrka, temperatur och sammansättning. Tillsammans skapar detta en unik karta över vår galax.

Hittills har Gaia levererat två gigantiska datamängder som forskarna kunnat tröska igenom. Den första 2016, den andra 2018 och idag släpps den tredje datamängden. Varje nytt datasläpp är som en leverans av en enorm hög pusselbitar som sakta men säkert bygger den färdiga bilden.

I dessa fyra bilder kan man se olika typer av data Gaia samlar in.

Radialhastighet

Mer än 30 miljoner objekt i Vintergatan (mestadels stjärnor) rör sig mot eller bort från oss. Detta kallas "radialhastighet". Vi kan nu se hur objekten rör sig över en stor del av Vintergatans skiva. De två dvärggalaxerna stora och det lilla magellanska molnet syns exempelvis som ljusa fläckar i bildens nedre högra hörn.

Bild av Vintergatans stjärnor och deras rörelser
ESA/Gaia/DPAC; CC BY-SA 3.0 IGO, CC BY-SA 3.0 IGO

Radialhastighet och egenrörelse

Den andra bilden visar Vintergatans hastighetsfält för ungefär 26 miljoner stjärnor. Färgerna visar radialhastigheterna för stjärnorna längs siktlinjen. Blått visar de delar av himlen där stjärnornas genomsnittliga rörelse är mot oss och rött visar de områden där den genomsnittliga rörelsen är bort från oss. De linjer som syns i figuren spårar stjärnornas rörelse projicerad på himlen (egenrörelse).

Bild av vintergatans rörelser över himlen
ESA/Gaia/DPAC; CC BY-SA 3.0 IGO, CC BY-SA 3.0 IGO

Interstellärt stoft

Gaia kartlägger inte bara stjärnorna i vår galax utan berättar också vad som finns mellan stjärnorna. Utrymmet mellan stjärnorna är inte tomt utan fyllt av damm och gasmoln, ur vilka stjärnor föds.

Den här kartan visar det interstellära stoftet som fyller Vintergatan. De mörka regionerna i mitten av det galaktiska planet i svart är regioner med mycket interstellärt stoft som bleknar till gult när mängden stoft minskar. De mörkblå regionerna ovanför och under det galaktiska planet är regioner där det finns lite stoft.

Gaias karta över det interstellära dammet i galaxen
ESA/Gaia/DPAC; CC BY-SA 3.0 IGO, CC BY-SA 3.0 IGO

Kemisk karta

Vad stjärnor är gjorda av kan berätta om deras födelseplats och deras resa efteråt, och därmed om Vintergatans historia. Gaia kan nu ge oss en kemisk karta över galaxen.

Med Gaia ser vi att vissa stjärnor i vår galax är gjorda av urmaterial, medan andra, som vår sol, är gjorda av materia som berikats av tidigare generationer av stjärnor. Stjärnor som befinner sig närmare centrum av galaxen är rikare på metaller än stjärnor på större avstånd.

Den här helhetsbilden visar ett urval av Vintergatans stjärnor i Gaias tredje datamängd. Färgen anger stjärnornas metallicitet. Rödare stjärnor är rikare på metaller.

Vintergatans kemiska uppsättning
ESA/Gaia/DPAC; CC BY-SA 3.0 IGO, CC BY-SA 3.0 IGO