Jordens skogar är avgörande för allt levande på jorden. De bidrar inte bara med produktion av det syre vi andas utan de binder även växthusgasen koldioxid från atmosfären. Utan skogen hade all den koldioxid vi släpper ut lagt sig som ett lock över vår planet och den globala uppvärmningen hade skenat.
Man räknar med att 45 procent av det koldioxid människan släpper ut i atmosfären, genom exempelvis förbränning av fossila bränslen, stannar där. Resten binds upp av jordens djur och växtlighet. Runt 20 procent absorberas av haven och de organismer som lever där medan ungefär 30 procent tas upp av landlevande organismer genom fotosyntes. All den materia som ingår i levande organismer i ett område kallas för biomassa. Skogen utgör mellan 70 och 90 procent av all biomassa på land, tror man. För kruxet är att detta är en ganska grov uppskattning och det är här ESA:s nya satellit Biomass kommer in i bilden.
Idag saknas ett bra sätt att mäta skogens biomassa, framförallt över tid. De klimatmodeller som världens länder förlitar sig på när de bekämpar den globala uppvärmningen har biomassan och dess effekt på koldioxidhalten i atmosfären med i beräkningarna. Därför är det så viktigt att dessa siffror kan vässas till.
Satelliten Biomass byggs genom ett brett samarbete mellan länder i Europa och USA. Den är utrustad med en speciell långvågsradar som kommer ha kapacitet att se genom moln och trädkronor hela vägen ner till barken på trädstammarna. Satelliten kommer att kartlägga den globala biomassan i världens skogar från sin omloppsbana och på så sätt bidra till att förbättra klimatmodellerna.
Med kapacitet att återvända till samma plats på jorden var tredje dag kommer Biomass kunna ge kontinuerlig information om förändringar i skogen. Efter exempelvis skogsbränder, skogsskövling men också effekter av nyplantering och tillväxt. För att säkra den data som kommer från rymden tas referensdata på flera skogsområden runt om i världen där individuella träd mäts med exakta metoder på marken.
Planerad uppsändning är satt till 2023.
