Neptunus är en av de mest gåtfulla planeterna i vårt solsystem. Mycket på grund av att den ligger så ofattbart långt från jorden och att planeten därför är svår att studera. Endast en rymdsond, Voyager 2, har flugit förbi Neptunus på nära håll och det gjorde den år 1989. Det är från denna enda förbiflygning mycket av vad vi vet om planeten härstammar, och det blir mer uppenbart att vi vet långt ifrån allt.
Neptunus, tillsammans med sin tvillingplanet Uranus, brukar kallas för solsystemets isjättar men det är inte för att dess kalla blåa färg har så mycket med traditionell is att göra. Det är visserligen kallt när medelavståndet till solen är nästan 4,5 miljarder kilometer, eller 30 gånger så långt som mellan solen och jorden. Den yttre atmosfären håller en kylig temperatur på närmare 220 minusgrader, men det är planeternas beståndsdelar som gett upphov till epiteten isjättar.
Först och främst finns det mycket mer gas i olika former på de två gasjättarna Jupiter och Saturnus i förhållande till övrigt material. Uranus och Neptunus saknar dessutom ett hårt lager av metallisk vätgas som finns på Jupiter och Saturnus. Att en gas är metalliskt betyder att den pressats samman så mycket att den beter sig som en metall. Isjättarnas atmosfärer är i stället uppbyggda av ett övre lager av väte, helium och metan i gasform. Ju längre ned mot planetens kärna man kommer desto mer ökar trycket och förvandlar de övriga ämnena i atmosfären (mestadels vatten, metan och ammoniak) till en sorts trögflytande vätska. Denna vätska kallas inom astronomin för en is, trots att den är flera tusen grader varm på grund av trycket som genereras inuti planeten.
Fyrtio år lång sommar
Neptunus har en mycket lång omloppstid runt solen. Ett år på Neptunus motsvarar 165 år på jorden och eftersom planeten har en liknande lutning av sin egen axel som jorden och Mars, ungefär 28 grader i förhållande till solen, betyder det att den också har årstider liknande våra egna. Skillnaden är att Neptunus olika årstider varar i över 40 år.
Den blå planeten i utkanten av solsystemet upptäcktes inte förrän år 1846 vilket betyder att den genomförde sin första årscykel sedan upptäckt först år 2011. Forskare har studerat Neptunus med infraröd kamera sedan 2003 och har i den datamängden sett att trots det faktum att den södra hemisfären går mot sommar så kyls området samtidigt av, över 14 extra minusgrader i snitt över de 17 år som atmosfären studerats.
I en nyligen publicerad studie visar brittiska forskare att temperaturförändringarna var ojämnt fördelade, med regionala variationer. De södra tropikerna (området vid ekvatorn) kyldes ner, värmdes sedan upp och kyldes sedan ner igen. Temperaturen på de mellersta latituderna var till en början konstant och sjönk sedan gradvis. Temperaturerna vid sydpolen sjönk till en början något innan de dramatiskt ökade igen mellan 2018 och 2020.
- Jag misstänker att den övergripande temperaturnedgången sannolikt kan bero på förändringar i atmosfärens kemi, som reagerar på säsongens förändrade solljus och i sin tur ändrar hur effektivt atmosfären kyls, säger forskningsledaren Michael Roman från Universitetet i Leicester till Reuters.
Med tanke på att vi trots enorma mängder data om jorden, och att vi dessutom bor på planeten, inte vet allt om hur vädret och klimatet fungerar här är det inte så konstigt att Neptunus fortfarande är lite av en gåta för oss. Det vore egentligen konstigt om så inte var fallet.
Forskarna tror nu att Neptunus ändå kan ge lärdomar om planeter utanför vårt solsystem, så kallade exoplaneter, det säger Glenn Orton, en planetforskare vid Caltechs Jet Propulsion Laboratory, som är medförfattare till studien.
- Den nära relation som Neptunus kan dela med ett stort segment av populationen av exoplaneter innebär att den kan vara ”en exoplanet i vår egen bakgård”, förmodligen i den kallare änden av spektrumet, men ändå en modell för vad vi kan förvänta oss att se i meteorologin på olika exoplaneter runt om i universum.
