Merkurius är den minsta planeten i solsystemet, bara något större än jordens måne. Merkurius ligger närmast solen och omloppsbanan runt stjärnan är den snabbaste av alla planeter, ett varv tar bara 88 jorddagar. Merkurius har således lämpligt nog fått sitt namn efter den snabbaste av de gamla romerska gudarna.
Astronomer tror att Merkurius formades betydligt längre ut i solsystemet än den befinner sig nu. Kanske längre ut från solen än Mars. Man tror att Jupiter puttade på Merkurius i det unga solsystemet och försatte den i en bana som skulle ta planeten så nära solen som den är idag. Merkurius sammansättning tyder också på att den för miljarder år sedan var betydligt större och att det som finns kvar är resultatet av en krock med en annan himlakropp under sin färd mot solen.
Efter observationer gjorda med rymdsonden Messenger har man kunnat se tecken på att det döljer sig ett lager av grafit under markytan på Merkurius. Ett kolbaserat mineral som tror ha skapat av vulkanisk aktivitet under planetens historia. Överallt på planeten finns även tusentals kratrar efter miljarder år av meteornedslag, då planeten saknar atmosfär finns inget som stoppar stenarna på väg ner mot ytan. I en ny studie presenterar nu en amerikansk planetforskare resultat som tyder att det kan ha skapats ett enormt lager av diamanter när meteoriterna slagit ner på Merkurius grafitlager.
Diamanter skapas under högt tryck och höga temperaturer. På jorden sker det djupt under jordytan, minst 150 kilometer ner, och sedan stiger diamanterna upp till ytan i samband med vulkanutbrott. De kan även skapas under meteoritnedslag eftersom samma tryck och temperatur infinner sig då.
- När dessa nedslag inträffar skapas mycket höga tryck och temperaturer som kan omvandla kol till diamant, säger Kevin Cannon vid Colorado School of Mines.
Cannon använde datorer för att simulera 4,5 miljarder år av nedslag på en grafitskorpa av den typ man tror finns på Merkurius. Resultaten visar att om Merkurius har ett 300 meter tjockt grafitskikt så kan så mycket som 16 000 biljoner ton, eller 16 gånger så mycket diamant man tror finns på jorden, skapats under historien. En del kan ha förstörts av senare nedslag men trots det är diamantlagret ofattbart stort.
Just nu är en rymdsond, BepiColombo, på väg till Merkurius som bland annat ska försöka reda ut om planeten har en flytande eller fast kärna, om den är vulkaniskt aktiv idag och om det till om med kan finnas vattenis i Merkurius skugglagda kratrar. Denna rymdsond ska även fota planeten och eftersom diamant ger ifrån sig en tydlig signatur av ljus i det infraröda spektret ska sonden kunna slå fast om det finns diamant på Merkurius yta eller inte. Ett av instrumenten på BepiColombo är utvecklat och byggt i Sverige av forskare på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.
